#46 RadioScience meets A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, physicist and musician, sings about science on YouTube. Picture: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song – and using his voice as the only instrument – he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode.

We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a science-themed musical and explains why it is so cool to create music without instruments.

Listen on Libsyn!
Listen on iTunes!

This episode is also available in Swedish.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Picture: Tim Blais

A Capella Science is supported through crowdfunding and can be found on YouTubeSpotify and social media @acapellascience.

We included the following songs by A Capella Science in this episode – listen on YouTube:

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#45 RadioScience möter A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, fysiker och musiker, sjunger om vetenskap på youtube. Bild: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om.

Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Det här programmet finns också på enbart engelska.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Bild: Tim Blais

A Capella Science finansieras genom crowdfunding och finns på youtube, spotify och sociala medier @acapellascience.

De här låtarna av A Capella Science spelar vi i programmet – länkar till youtube:

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#42 Chit-chatting with bacteria

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor in molecular biology at Princeton University and Howard Hughes Medical Institute Investigator. Photo: Zachary Donnell.

“A big arm of my field now is to think about applications, so that we can either make bacteria do things on demand or stop bacteria from doing things on demand. And those are urgent problems that need solving. So this goofy bioluminescent bacteria led the way to us having this idea that we could never have had, if that bioluminescent bacteria hadn’t been studied.”

Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us.

In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer, she soon found out, was yes – including all the nasty bacteria that cause disease. Today, Bonnie Bassler is a professor in molecular biology at Princeton University and an authority in the field of bacterial communication.

Her findings, that all bacteria can talk, revolutionized the way we think of bacteria and opened the doors to important medical and industrial applications.

But the discovery of bacterial communication has given us much more than new drugs. It has shown us how bacteria live in the real world and forced us to reconsider our own human nature – if bacteria are talking, social beings too, how different are we from them after all?

Prick your ears up and follow RadioScience on an exciting tour of the bacterial world and its chatty multilingual inhabitants – after which, we promise, you will never call bacteria boring again!

This episode is also available in Swedish.

IMG_2831_mod

After the interview, Bonnie Bassler poses with our intern Federica Santoro.

Bonnie Bassler is an all-round communicator. Not only does she like to talk to bacteria, she is also passionate about sharing her research with the public. In a memorable TED Talk in 2009, she captivated her audience with the tale of the tiny glow-in-the-dark bacterium that changed microbiology forever. In this episode of RadioScience, she tells us why she loves to engage in science communication. And why everyone should take an interest in science – don’t miss it!

Psssst… Remember our previous episode, where we told you about reviving mammoths with the help of a technology called CRISPR? Well, CRISPR is another wonderful product of bacteria! It is the immune system bacteria use to defend themselves from their enemies, now converted into a powerful gene-editing tool. Bacteria are truly full of wonders…

Listen to this episode’s playlist on Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#41 Bakteriesnack

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och Howard Hughes Medical Institute Investigator. Foto: Zachary Donnell.

“Nu funderar vi på tillämpningar inom mitt forskningsfält, så att vi antingen kan få bakterier att agera på kommando eller stoppa bakterierna från att göra saker. Och det här är brådskande problem som behöver lösas. De här fåniga självlysande bakterierna visade oss vägen till den här idén som vi aldrig hade fått om vi inte studerat dem först.”

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika – ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.

1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var ”ja”. Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.

Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.

Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur – om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?

Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

Avsnittet finns också på engelska.

IMG_2831_mod

Bonnie Bassler med vår praktikant Federica Santoro.

Bonnie Bassler är en ”all-round kommunikatör”. Förutom att prata med bakterier gillar hon att dela sin passion för forskningen med allmänheten. I ett minnesvärt TED Talk 2009fängslade hon sin publik med en berättelse om de små självlysande bakterierna som kan prata med varandra. I det här avsnittet av RadioScience, berättar hon för oss varför hon tycker så mycket om att kommunicera vetenskap. Och varför alla borde intressera sig för vetenskap!

Psssst… kommer du ihåg vårt förra avsnitt, där vi berättade om mammutens återkomst med hjälp av tekniken som kallas CRISPR? Jo förstår du, CRISPR kommer från bakterierna! Det är deras immunsystem, för att försvara sig mot sina fiender, som forskare gjort om till ett verktyg för att göra ändringar i arvsmassan. Bakterierna är verkligen fulla av överraskningar…

Lyssna på låtarna i det här avsnittet på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

Vi gjorde det här avsnittet med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och Karolinska Institutets karriärservice.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

#38 En bättre värld

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

”40 år efteråt är det lätt att se igenom en del av de klyschor och verklighetsfrämmande tankar vi hade då. Vi var tonåringar med en begränsad erfarenhet och en övertro på vår kunskap om världen. Men det finns en del från den tiden som jag försöker att inte glömma bort. Till exempel att det är ens plikt att försöka förändra världen, att man måste skaffa kunskap för att göra det, och att det faktiskt går, att ens handlande kan göra en liten skillnad i alla fall.”

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Stefans låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Hoola Bandoola Band – Juanita
  • Monica Zetterlund – Var blev ni av ljuva drömmar
  • Glesbygd´n – Blod
  • Kjell Höglund – Slutstrid

Vill du läsa några av Stefans debattartiklar?

Eller se när Stefan berättar mer om tekniken bakom GMO?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

 

Sommarforskarna 2016

Det bästa sommarjobbet kan man utöva lite var som helst. Ännu bättre: det går att lyssna var som helst! Foto: Natalie von der Lehr

Det går bra att spela in, redigera, och framförallt lyssna var som helst.
Foto: Natalie von der Lehr

Vi på RadioScience har världens bästa sommarjobb. Tycker vi i alla fall. Sommar betyder nämligen att serien Sommarforskarna är igång! I år blev det en liten senare start på grund av våra äventyr i Almedalen men det betyder bara att sommaren hos RadioScience blir lite längre.

Årets Sommarforskare i RadioScience:

  • Anna Rising, docent i translationell medicin, Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här
  • David Sumpter, professor i matematik, Uppsala universitet – lyssna på svenska eller engelska
  • Anna Dimberg, cancerforskare, Uppsala universitet – lyssna här
  • Bo Åkerström, professor i medicinsk kemi, Lunds universitet – lyssna här
  • Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet – lyssna här
  • Matti Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet – lyssna här
  • Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, Umeå universitet – lyssna här
  • Olle Terenius, forskare vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här

Våra sommarforskare väljer själva musiken som är med i programmen. Vi uppdaterar kontinuerligt listan på Spotify.

Serien Sommarforskarna produceras i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

#34 Annas stridskonster är JuJutsu och cancerforskning

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet Foto: Natalie von der Lehr

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet
Foto: Natalie von der Lehr

”Statistiskt sett kommer en av tre personer få någon typ av cancer under sin livstid. Det betyder inte att en av tre kommer att dö i cancer. Många typer av cancer kan nu botas med kirurgi, strålbehandling, cellgifter eller olika typer av biologiska läkemedel. Men vissa typer av cancer är ännu i princip obotliga.”

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.

Annas låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Rolling Stones – Sympathy for the devil
  • Bo Kaspers Orkester – Vi kommer aldrig att dö
  • Green Day – Good riddance
  • Peps Persson – Oh boy

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#33 Soccermatics – the science of football

UPPSALA 2013-12-20 David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet. Foto Fredrik Funck / DN / TT / Kod 3505 ** SVD OUT **

David Sumpter, professor in mathematics at Uppsala University.
Photo: Fredrik Funck

”What could be more fun than writing a book that combined the hobby that I loved with the work that I loved? So I decided to write the book that combined football and maths. And what was first written as a sort of joke, became the introduction to Soccermatics.”

David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together.

Listen to David Sumpter when he explains that Barcelona’s dynamic movements are similar to the movement of fish schools, Bayern Munich’s defending is similar to hunting by lionesses, Dutch total football became more than the sum of its parts in the same way as ant colonies perform better when the ants co-operate and that a manager’s tactics evolve in the same way as birds behaviour does.

In this episode David Sumpter tells us more about his work with the book and how we can use the generated knowledge to create a better and more exciting game.

This episode is also available in Swedish.

 

41j2SXHBItLDavid Sumpter is professor in mathematics at Uppsala University and does research on collective animal behaviour, social dynamical systems and outreach and analytics. Nowadays he is even a football journalist, contributing to the Magazine FourFourTwo, the Telegraph and The Economist. He is on Twitter och his book is available here in English.

 

 

 

 

David’s choice of music in this episode – listen on Spotify:

  • Three Lions – Baddiel. Skinner & Lightning Seeds
  • Belle & Sebastian – The Boy with the Arab Strap
  • Robyn – Hang with me
  • The Ark – Calleth You, Cometh I

This episode was produced with the support of Formas, the Swedish research council for sustainable development, and Naturvetarna, the Swedish Assocation of Professional Scientists.

UtskriftUtskrift