#76 Ett crisprigt avsnitt om gentekniska saxar

Emanuelle Charpentier var forskare på Umeå universitet. Foto: Hallbauer&Fioretti

Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier är hedersdoktor vid Umeå universitet och gjorde en del av sin forskning om gensaxen vid samma lärosäte. Foto: Hallbauer&Fioretti

”I really believe that bacteria actually are more inventive than we maybe can be. The key was really the identification of this tracer molecule that would form a duplex-structure with the CRISPR RNA. And this was totally novel.”

– Emmanuelle Charpentier om upptäckten av CRISPR/Cas9

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst.

I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare.

Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

Vi har även pratat om gensaxen CRISPR/Cas9 i tidigare avsnitt: #40 Mammutens återkomst och #44 Klipp klipp säger saxen.

Torill Kornfeldt har också skrivit boken Mammutens återkomst.

Låtlistan i programmet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Veronica Maggio – Vinnaren
  • ABBA – The winner takes it all
  • Orchestral Manouvres in the Dark – Genetic engineering
  • Marit Bergman – This is the year
  • Bob Dylan – Times are a’changing
  • The Beatles – Revolution
  • P.P. Arnold – The first cut is the deepest
  • Scissor Sisters – Take your mama
  • A Capella Science – CRISPR-Cas9 (Bring me a gene)

#75 Samhällsutmaning: hållbart resande

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, mikrofoner, en massa sladdar, ett ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv.

Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande.

Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi som gör serien Över Gränserna heter Natalie von der Lehr och Lisa Beste, och vi gör den med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#74 Samhällsutmaning: hållbart arbetsliv

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

”Förenta nationerna har en agenda 2030, som handlar om en hel del punkter om hur världen ska bli en bättre plats att leva på, och en av de där punkterna handlar om att vi ska ha ”decent work for everybody”” – Svend Erik Mathiassen

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att resurserna ”förbrukas” på ett ohållbart sätt? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet.

Människor tillbringar en stor andel av dygnets vakna timmar på sina arbetsplatser. I alla fall var det så innan coronapandemin. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas?

I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet.

Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla ordet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#72 Chalmers short stories II

Teachers and PhD students at Chalmers participating in a workshop on how to make a science podcast.

What´s the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology.

Two of the PhD students, Anton Axelsson and Axel Olesund also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. Come along with RadioScience to a workshop on science communication taking place in Gothenburg in Sweden two cold and sunny days in November 2019.

This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

Teachers at the course were Professor Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers.

The participating students were Andrey Sizov, Anna Wypijewska del Nogal, Anton Axelsson, Axel Olesund, Robin Öz, Rydvikha Govender, Sune Levin, Thuy Mai Hoang Philipsen and Yingwei Ouyang.

There is also an episode from when we did a similar workshop in 2018.

RadioScience_Raychelle_Chalmers191129

Lisa Beste, Raychelle Burks and Natalie von der Lehr.

Anton_Axel

Anton Axelsson and Axel Olesund.

#71 Samhällsutmaning: migration och integration

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

”Det är inte säkert att det kostar Sverige särskilt mycket rent ekonomiskt att det finns segregerade enklaver och parallella samhällen, men ur ett hållbarhetsperspektiv så kostar det samhället väldigt mycket när delar av befolkningen lever i utanförskap.” – Christian Fernandez

När människor flyttar från en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, både för individerna själva och för samhället. Det gäller förstås vare sig det handlar om att flytta till någonting, till exempel ett jobb, eller ifrån någonting, exempelvis ett inbördeskrig.

Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? Och vad tror folk att en migrationsforskare i Malmö håller på med?

I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med oss till det tvärvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant_Staphylococccus_aureus).  Bild: Wikimedia

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant Staphylococccus aureus). Bild: Wikimedia

”En stor del av sjukvården hänger på att vi har effektivt antibiotika. Och de flesta svenskar tar den här saken helt för given, att det här finns till hands. Sedan finns det ett lager till och det är folkhälsolagret. När sjukvården inte fungerar längre då har vi också tagit bort ett av de viktigaste instrumenten som vi har för att bekämpa epidemier. Epidemier behöver inte innebära att vi alla dör, men det är någonting som gör att samhället över huvud taget inte fungerar. En av de viktigaste sakerna som har hänt i våra länder är att man fick kontroll på epidemier i början av 1900-talet.” – Christian Munthe

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta – varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det.

Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

I avsnitt #51 har vi pratat med Martin Blaser om hur antibiotika påverkar vår tarmflora. Lyssna gärna på det avsnittet också!

För fördjupning i ämnet antibiotikaresistens rekommenderar vi podden The AMR studio som görs av Eva Garmendia, Po-Cheng Tang och Jenny Jagdmann vid Uppsala universitet.

Astrid von Mentzer, Carl-Fredrik Flach och Christian Munthe ingår i cARE, centrum for antibiotikaresistensforskning, vid Göteborgs universitet. Diarmaid Hughes ingår i EU-projektet ENABLE. Vi träffade forskarna i samband med en konferens som anordnades av NDPIA (National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics).

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien Över Gränserna med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#67 Chalmers short stories

PhD students at Chalmers learning how to make a science podcast.

Teachers and PhD students at Chalmers participating in a workshop on how to make a science podcast.

What´s the science behind self driving cars, hospital entry architecture and faster computers? In this episode we meet eight PhD-students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. We also talk to Dr. Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers, about how they work to get science out to the society. Come along with RadioScience to a workshop on science communication, a warm and sunny day in June. We went to Gothenburg to give tips and tricks on recording and editing a podcast. In return we got eight really interesting short stories within the field of technology.

In addition, Raychelle Burks reads the post ”Because she didn’t die” from her blog thirty-seven and Lars Öhrström gives us a taste from his book ”The rhubarb connection – the everyday world of metal ions” – to be published in December.

This episode was produced in collaboration with teachers and students at the workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

#66 Alltid ett steg före

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

 

”Det finns ett välkänt citat som ofta tillskrivs Charles Darwin, även om det är osäkert om han någonsin har sagt eller skrivit det. ”Det är inte den starkaste av arten som överlever, inte heller den mest intelligenta. Utan den som anpassar sig bäst till förändring.” Även om Darwin själv dog decennier innan det första viruset identifierades så beskriver citatet virus perfekt. Det är deras respons på förändring som gör att de är så bra på att undvika våra immunförsvar och våra läkemedel. ” – Gerald McInerney

Virus är en märklig livsform – eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar.

I det här avsnittet i serien ”Forskarsnack” berättar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning.

Vi lovar att du kommer att känna dig extra allmänbildad nästa gång du ligger däckad i en elak förkylning eller influensa.

SFV for RadioScience

Alfaviruspartiklar på utsidan av en mänsklig benvävnadscell. Foto: Benjamin Götte/McInerney research lab (vänster), Pixabay (höger)

Geralds låtlista i det här avsnittet:

  • The Smiths – The Headmaster Ritual
  • Belle and Sebastian – Storytelling
  • Caribou – Second Chance
  • Planxty – Sí Bheag, Sí Mhór

#61 A family reunion

Photo: Mark Harris Illustration: Eva F. Careers

Thijs Ettema, evolutionary biologist from Uppsala University, and the family tree of life.        Photo: Mark Harris                                                                                            Illustration: Eva F. Careers

 

 

The winter holiday season is often spent with family. Well, in this episode of RadioScience, we will do just that. Our intern Margarita Bartish has talked to Thijs Ettema, an evolutionary biologist from Uppsala University who did some searching in our family tree to dig up (literally) a tiny cousin we didn’t know we had. A cousin not just to you and me but to your cat and your house plant and in fact to everything you see around you that moves or grows or just has a nucleus in its cells. This cousin has a fascinating story to tell. Not only is he named after a god, but he also has answers about the very origins of life. Answers that can explain how you and me, your cat and your houseplant, came to exist. How our big, loud, diverse and messy family with the surname Eukaryota got started and who our parents could have been. It’s time we invited our cousin to our family reunion and listened to his story.

If you would like to know more Thijs’ research, visit his lab’s website or read the recent paper Thijs’ lab published about Loki and his Asgard siblings.

Music in this episode:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Led Zeppelin – Immigrant song
  • David Bowie – Space oddity
  • Rebellion – Asgard

This episode was produced by RadioScience’s intern Margarita Bartish with financial support from Karolinska Institutets Career Service. Thanks!

KI_career_service_logo_web_RGB (2)

#58 Den fria viljan och annat filosofiskt med Anne Runehov

Anne Runehov, docent i xxx.

Anne Runehov, neurofilosof och docent i religionsfilosofi, har arbetat vid Uppsala universitet och Köpenhamns universitet.

”Om man tittar på studier om den fria viljan, det vill säga neurologiska experiment med syfte att undersöka fria viljans neurala korrelata, inser man som filosof att det inte är fria vilja som undersöks. Det är snarare beslutsfattande som ligger till grund för studierna.” – Anne Runehov

Vad gör en filosof om dagarna? Löser problem? Skapar problem? I det här avsnittet får du lära känna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Hon har författat flera böcker och under sin tid som forskare i Danmark ledde hon Köpenhamns universitets nätverk för vetenskap och tro. Enligt Anne är den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lära ut kunskaper om filosofi. Hon berättar för oss om sin väg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi får veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser går till.

Lyssna på Libsyn!

Lyssna på iTunes!

Annes låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Frank Sinatra – My way
  • Aretha Franklin – Think
  • Franz Liszt – Liebestraum