
Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier är hedersdoktor vid Umeå universitet och gjorde en del av sin forskning om gensaxen vid samma lärosäte. Foto: Hallbauer&Fioretti
”I really believe that bacteria actually are more inventive than we maybe can be. The key was really the identification of this tracer molecule that would form a duplex-structure with the CRISPR RNA. And this was totally novel.”
– Emmanuelle Charpentier om upptäckten av CRISPR/Cas9
Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst.
I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare.
Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.
Vi har även pratat om gensaxen CRISPR/Cas9 i tidigare avsnitt: #40 Mammutens återkomst och #44 Klipp klipp säger saxen.
Torill Kornfeldt har också skrivit boken Mammutens återkomst.
Låtlistan i programmet:
- Thomas Dolby – She blinded me with science
- Veronica Maggio – Vinnaren
- ABBA – The winner takes it all
- Orchestral Manouvres in the Dark – Genetic engineering
- Marit Bergman – This is the year
- Bob Dylan – Times are a’changing
- The Beatles – Revolution
- P.P. Arnold – The first cut is the deepest
- Scissor Sisters – Take your mama
- A Capella Science – CRISPR-Cas9 (Bring me a gene)