#76 Ett crisprigt avsnitt om gentekniska saxar

Emanuelle Charpentier var forskare på Umeå universitet. Foto: Hallbauer&Fioretti

Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier är hedersdoktor vid Umeå universitet och gjorde en del av sin forskning om gensaxen vid samma lärosäte. Foto: Hallbauer&Fioretti

”I really believe that bacteria actually are more inventive than we maybe can be. The key was really the identification of this tracer molecule that would form a duplex-structure with the CRISPR RNA. And this was totally novel.”

– Emmanuelle Charpentier om upptäckten av CRISPR/Cas9

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst.

I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare.

Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

Vi har även pratat om gensaxen CRISPR/Cas9 i tidigare avsnitt: #40 Mammutens återkomst och #44 Klipp klipp säger saxen.

Torill Kornfeldt har också skrivit boken Mammutens återkomst.

Låtlistan i programmet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Veronica Maggio – Vinnaren
  • ABBA – The winner takes it all
  • Orchestral Manouvres in the Dark – Genetic engineering
  • Marit Bergman – This is the year
  • Bob Dylan – Times are a’changing
  • The Beatles – Revolution
  • P.P. Arnold – The first cut is the deepest
  • Scissor Sisters – Take your mama
  • A Capella Science – CRISPR-Cas9 (Bring me a gene)

#59 Vill man, så kan man

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

”Jag jobbar inom ett vetenskapsområde, vetenskap och teknik, där jag känner mig hemma och får dessutom vara i den akademiska världen. Men utan att behöva prestera resultat som ska publiceras och jag behöver inte söka pengar från olika forskningsråd. Jag kan bara fokusera på att hjälpa och stödja studenter att ta vettiga beslut i sina studier och sin karriär. Det är ju världens bästa jobb.” – Sara Rosenquist
I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i ”Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill – då är Sara övertygad om att man också kan.

Sara har även en egen podcast, Studie- och karriärspodden.

Saras låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Oasis – Wonderwall
  • Axwell, Sebastian Ingresso, Salem Al Fakir – It’s true
  • Veronica Maggio – Jag kommer
  • M83 – Midnight City

#44 Klipp klipp säger saxen

Veronika Nordal och Jens Sundström visar sina crispiga växter. Foto: Natalie von der Lehr

”I de tidigare varianterna använde man proteiner, då behövde man vara både molekylärbiolog och proteinkemist för att lyckas med det här, men nu räcker det med att vara molekylärbiolog för att få till det” – Jens Sundström om gensaxen Crispr/Cas9

Forskarna Jens Sundström och Veronika Nordal använder gensaxen Crispr/Cas9 till att göra mutationer i arvsanlag som de misstänker reglerar utvecklingen av ståndare när växten Arabidopsis blommar. De vill veta hur växternas blomning fungerar. RadioScience hälsade på för att få veta mer om den nya tekniken. Vad skiljer Crispr/Cas9 från tidigare verktyg för att klippa i arvsmassan?
Vi fick följa med och titta på de crispiga växterna i odlingskammaren på Institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbruksverket i Sverige har sagt att växterna som forskarna tar fram med Crispr/Cas9-tekniken inte omfattas av lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer. Det öppnar upp nya möjligheter för forskarna. Samtidigt fortsätter EU-kommissionen att inte ge besked om hur de ser på den nya biotekniken och vilka regler som ska gälla.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Scissor Sisters – Comfortably numb
  • Echo and the bunnymen – The cutter
  • A Capella Science – CRISPR-Cas9 (”Mr. Sandman” Parody) Inte med i Spotifylistan men finns på YouTube!
  • Scissor Sisters – Take your mama
  • P.P. Arnold – The first cut is the deepest

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)