#54 Depressiv kärlek

EmmaEngdahl
Emma Engdahl berättar om depressiv kärlek.

 

”Samhället har något att vinna på att vi både bevarar en förmåga att älska och bli älskade samtidigt som vi har erfarit depression och kan hantera mörka och djupa känslor, i oss själva, men även hos andra.” – Emma Engdahl

 

 

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. ”Men Gud vad tråkigt”, tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek – varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek – En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Cher – Love hurts
  • U2 – With or without you
  • Lady Gaga – Bad romance
  • Tom Waits – Martha
  • Sia – Breathe me
  • Sam Cooke – What a wonderful world
  • The Beatles – All you need is love

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#52 Bacteria and antibiotics – who’s the bad guy?

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University

Obesity, diabetes, inflammatory bowel disease. Asthma, allergies, celiac disease. Have you ever wondered why their incidence is on the rise? Let’s consider obesity for a moment. In 1990, one in ten adults in the United States was overweight. Nowadays, that number has risen to one in three, and one in ten adults is obese. According to the World Health Organisation, the problem affects people worldwide, including those in underdeveloped countries, so fat-rich diets and increased food intake cannot be the only explanation.

Then why are we getting fatter?

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University, has a theory. He believes that some of our modern medical practices are to blame. The main culprit? Antibiotics – or rather, the way we have abused these antibacterial drugs over the last 70 years. Each one of us hosts a collection of good bacteria, known as the microbiome, that keep us healthy by training our immune system, helping us digest food and making essential vitamins for us. But every time we take an antibiotic, we destroy some of our friendly microbes and perturb this useful alliance, with negative consequences for our health.

Who would have guessed that the same ‘miracle drugs’ that cure us from horrible, deadly infections would – in some ways – make us sicker?

Book Cover_English

 

In 2014, Martin Blaser wrote a book entitled “Missing Microbes”, an urgent call to action to stop damaging our precious microbes before it is too late. Martin Blaser visited Stockholm last year to celebrate the release of the Swedish translation of his book. On that occasion, he met our intern Federica Santoro to chat about our bacterial allies and how antibiotic abuse is damaging our health in ways we could never have imagined.

 

 

This episode is also available in Swedish.

And while you’re here… Did you know that bacteria can talk? Don’t miss our previous episode on bacterial chit-chat to find out all about it!

Listen to this episode’s playlist on Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything But The Girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone – The Good, The Bad And The Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will And The People – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency On Planet Earth
  • The Verve – The Drugs Don’t Work
  • Squirrel Nut Zippers – Fat Cat Keeps Getting Fatter
  • Bob Dylan – The Times They Are A-Changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ In The Wind

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and KI Career Service.
UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#51 Bakterier och antibiotika – vem är ond och vem är god?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Övervikt, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom. Astma, allergier, och glutenintolerans. Har du någon gång undrat varför dessa fenomen blir allt vanligare? Övervikt, till exempel. 1990 var en av tio amerikaner överviktig. Numera har siffran stigit till en av tre, och en av tio är mycket överviktig. Siffror från Världshälsoorganisationen WHO visar att det är ett globalt problem och att även människor som lever i utvecklingsländer blir allt fetare. Det betyder att fet och för mycket mat inte är den enda förklaringen. Så varför blir vi allt fetare?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, som till exempel hjälper till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. Allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Den engelska titeln av boken är "Missing Microbes"

Den engelska titeln av boken är ”Missing Microbes”

 

 

Vår praktikant Federica Santoro träffade Martin Blaser när han var på besök i Stockholm för att lansera sin bok ”Maktlös medicin” för att prata om de snälla bakterierna i våra kroppar och hur missbruket av antibiotika förstör för dem.

 

 

 

 

Det här programmet finns också på enbart engelska.

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything but the girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone,Czech National Symphony Orchestra – The Good, the Bad and the Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will and the people – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency on Planet Earth
  • The Verve – The drugs don’t work
  • Squirel Nut Zippers – Fat cats keep getting fatter
  • Bob Dylan – The times are a-changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ in the wind

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#50 Jonas Josefsson, miljön, jordbruket och världen

Jonas Josefsson, forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

”Ju djupare jag dyker i ämnet, desto starkare blir min övertygelse att vi som samhälle, istället för att lägga vår tilltro till teknokratiska och ekonomiska instrument, bör fokusera på den kanske redan påbörjade omställningen, mot en värld som omfamnar mer postmateriella värden.”

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser påverkat hans syn på jordbruk, forskning, miljöarbete och världen. Jonas är forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och han producerar också musik.

Jonas låtval i programmet:

  • Minneslunden – Amorea
  • William Sheller – Introit
  • Hästoperan – Naimina (Jonas egen låt)

Lyssna på Jonas egen musik på Spotify eller Soundcloud.

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#46 RadioScience meets A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, physicist and musician, sings about science on YouTube. Picture: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song – and using his voice as the only instrument – he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode.

We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a science-themed musical and explains why it is so cool to create music without instruments.

Listen on Libsyn!
Listen on iTunes!

This episode is also available in Swedish.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Picture: Tim Blais

A Capella Science is supported through crowdfunding and can be found on YouTubeSpotify and social media @acapellascience.

We included the following songs by A Capella Science in this episode – listen on YouTube:

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#45 RadioScience möter A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, fysiker och musiker, sjunger om vetenskap på youtube. Bild: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om.

Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Det här programmet finns också på enbart engelska.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Bild: Tim Blais

A Capella Science finansieras genom crowdfunding och finns på youtube, spotify och sociala medier @acapellascience.

De här låtarna av A Capella Science spelar vi i programmet – länkar till youtube:

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#42 Chit-chatting with bacteria

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor in molecular biology at Princeton University and Howard Hughes Medical Institute Investigator. Photo: Zachary Donnell.

“A big arm of my field now is to think about applications, so that we can either make bacteria do things on demand or stop bacteria from doing things on demand. And those are urgent problems that need solving. So this goofy bioluminescent bacteria led the way to us having this idea that we could never have had, if that bioluminescent bacteria hadn’t been studied.”

Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us.

In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer, she soon found out, was yes – including all the nasty bacteria that cause disease. Today, Bonnie Bassler is a professor in molecular biology at Princeton University and an authority in the field of bacterial communication.

Her findings, that all bacteria can talk, revolutionized the way we think of bacteria and opened the doors to important medical and industrial applications.

But the discovery of bacterial communication has given us much more than new drugs. It has shown us how bacteria live in the real world and forced us to reconsider our own human nature – if bacteria are talking, social beings too, how different are we from them after all?

Prick your ears up and follow RadioScience on an exciting tour of the bacterial world and its chatty multilingual inhabitants – after which, we promise, you will never call bacteria boring again!

This episode is also available in Swedish.

IMG_2831_mod

After the interview, Bonnie Bassler poses with our intern Federica Santoro.

Bonnie Bassler is an all-round communicator. Not only does she like to talk to bacteria, she is also passionate about sharing her research with the public. In a memorable TED Talk in 2009, she captivated her audience with the tale of the tiny glow-in-the-dark bacterium that changed microbiology forever. In this episode of RadioScience, she tells us why she loves to engage in science communication. And why everyone should take an interest in science – don’t miss it!

Psssst… Remember our previous episode, where we told you about reviving mammoths with the help of a technology called CRISPR? Well, CRISPR is another wonderful product of bacteria! It is the immune system bacteria use to defend themselves from their enemies, now converted into a powerful gene-editing tool. Bacteria are truly full of wonders…

Listen to this episode’s playlist on Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#41 Bakteriesnack

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och Howard Hughes Medical Institute Investigator. Foto: Zachary Donnell.

“Nu funderar vi på tillämpningar inom mitt forskningsfält, så att vi antingen kan få bakterier att agera på kommando eller stoppa bakterierna från att göra saker. Och det här är brådskande problem som behöver lösas. De här fåniga självlysande bakterierna visade oss vägen till den här idén som vi aldrig hade fått om vi inte studerat dem först.”

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika – ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.

1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var ”ja”. Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.

Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.

Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur – om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?

Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

Avsnittet finns också på engelska.

IMG_2831_mod

Bonnie Bassler med vår praktikant Federica Santoro.

Bonnie Bassler är en ”all-round kommunikatör”. Förutom att prata med bakterier gillar hon att dela sin passion för forskningen med allmänheten. I ett minnesvärt TED Talk 2009fängslade hon sin publik med en berättelse om de små självlysande bakterierna som kan prata med varandra. I det här avsnittet av RadioScience, berättar hon för oss varför hon tycker så mycket om att kommunicera vetenskap. Och varför alla borde intressera sig för vetenskap!

Psssst… kommer du ihåg vårt förra avsnitt, där vi berättade om mammutens återkomst med hjälp av tekniken som kallas CRISPR? Jo förstår du, CRISPR kommer från bakterierna! Det är deras immunsystem, för att försvara sig mot sina fiender, som forskare gjort om till ett verktyg för att göra ändringar i arvsmassan. Bakterierna är verkligen fulla av överraskningar…

Lyssna på låtarna i det här avsnittet på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

Vi gjorde det här avsnittet med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och Karolinska Institutets karriärservice.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)