#63 Den höviska kärleken

Carin Franzén, professor i vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Carin Franzén, professor vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

 

”Det är i vilket fall i ett feodalt samhälle, mer eller mindre präglad av krig, som den höviska kärleken uppstår. Och kvinnan, som i praktiken inte var mer än ett bytesobjekt för att solidera allianser eller utvidga territorier, upphöjs till något närmast ouppnåeligt. En kvinna på piedestal och en knäböjande man – den höviska kärlekens signum.”

 

 

 

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

Kommer du ihåg att vi var på ett seminarium om kärlek förra året? Där pratade en sociolog, en kemist, en evolutionsbiolog, en psykiatriker och en litteraturvetare om sin forskning som har med ämnet kärlek att göra. I RadioScience avsnitt #54 samtalade vi med sociologen Emma Engdahl om depressiv kärlek och i avsnitt #55 kan du lyssna på vår intervju med psykiatrikern Åsa Nilsonne.

Carin Franzéns låtlista i det här programmet:

  • Bernard de Ventadour – Quan l’erba fresca e’l folha par (Gérard Zuchetto, Troubadours Art Ensemble)
  • Modern Talking – You’re my heart you’re my soul
  • Duffy – Mercy
  • When I am laid in earth – från Dido and Aeneas (akt III)

#59 Vill man, så kan man

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

”Jag jobbar inom ett vetenskapsområde, vetenskap och teknik, där jag känner mig hemma och får dessutom vara i den akademiska världen. Men utan att behöva prestera resultat som ska publiceras och jag behöver inte söka pengar från olika forskningsråd. Jag kan bara fokusera på att hjälpa och stödja studenter att ta vettiga beslut i sina studier och sin karriär. Det är ju världens bästa jobb.” – Sara Rosenquist
I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i ”Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill – då är Sara övertygad om att man också kan.

Sara har även en egen podcast, Studie- och karriärspodden.

Saras låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Oasis – Wonderwall
  • Axwell, Sebastian Ingresso, Salem Al Fakir – It’s true
  • Veronica Maggio – Jag kommer
  • M83 – Midnight City

#58 Den fria viljan och annat filosofiskt med Anne Runehov

Anne Runehov, docent i xxx.

Anne Runehov, neurofilosof och docent i religionsfilosofi, har arbetat vid Uppsala universitet och Köpenhamns universitet.

”Om man tittar på studier om den fria viljan, det vill säga neurologiska experiment med syfte att undersöka fria viljans neurala korrelata, inser man som filosof att det inte är fria vilja som undersöks. Det är snarare beslutsfattande som ligger till grund för studierna.” – Anne Runehov

Vad gör en filosof om dagarna? Löser problem? Skapar problem? I det här avsnittet får du lära känna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Hon har författat flera böcker och under sin tid som forskare i Danmark ledde hon Köpenhamns universitets nätverk för vetenskap och tro. Enligt Anne är den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lära ut kunskaper om filosofi. Hon berättar för oss om sin väg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi får veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser går till.

Lyssna på Libsyn!

Lyssna på iTunes!

Annes låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Frank Sinatra – My way
  • Aretha Franklin – Think
  • Franz Liszt – Liebestraum

#57 Flugsnappare, evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Bergström

”Akademiskt ledarskap skulle kunna formuleras som att det handlar om att skapa förutsättningar och ta ansvar för att den vetenskapliga miljön vibrerar, stimulerar och utvecklas. Några nyckelord här kan vara rekrytering, uppmuntran, jämställdhet, och kopplingen mellan forskning och undervisning.” – Hans Ellegren

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Läs också Natalie von der Lehrs artikel i Naturvetare, där hon intervjuar Hans Ellegren om fåglarnas evolution, och läs Lisa Bestes intervju med Hans om boken Det svenska forskningslandskapet, i Universitetsläraren.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Hans låtlista i programmet. Lyssna på Spotify:

  • Aimee Mann – Going through the motions
  • Ebba Forsberg – Hold me
  • Anna Ternheim – Keep me in the dark
  • Sophie Zelmani – How’s your heart doing
  • Lisa Nilsson & Joakim Berg – Innan vi faller
  • Laleh – Boom
  • Kent – Team building

 

#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

#38 En bättre värld

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

”40 år efteråt är det lätt att se igenom en del av de klyschor och verklighetsfrämmande tankar vi hade då. Vi var tonåringar med en begränsad erfarenhet och en övertro på vår kunskap om världen. Men det finns en del från den tiden som jag försöker att inte glömma bort. Till exempel att det är ens plikt att försöka förändra världen, att man måste skaffa kunskap för att göra det, och att det faktiskt går, att ens handlande kan göra en liten skillnad i alla fall.”

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Stefans låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Hoola Bandoola Band – Juanita
  • Monica Zetterlund – Var blev ni av ljuva drömmar
  • Glesbygd´n – Blod
  • Kjell Höglund – Slutstrid

Vill du läsa några av Stefans debattartiklar?

Eller se när Stefan berättar mer om tekniken bakom GMO?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

 

#37 Matti Wiking Leino och grönsaksmysteriet

Matti Viking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

Matti Wiking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

”När Mor Kristins bönor och alla de andra fröerna av ärter, bönor och andra grönsaker väl samlats in uppkom naturligtvis en rad frågor. Varför hade folk sparat på de här sorterna under massor av år istället för att odla nya högförädlade produktiva grönsakssorter? Och alla de 78 ärtsorterna, var de olika eller var det samma ärter allihop?”

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna – de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Mattis låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Fläskkvartetten – Synd
  • Tom Dyson & Soren Munk – Charlie & Lola theme
  • Dionne Warwick – Do you know the way to San José?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

#36 Mörk materia – syns inte men finns ändå

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

 

 

 

”Och det här är ju ren grundforskning det som jag håller på med, det vill säga ren nyfikenhetsdriven forskning. Vi gör det här för att vi vill förstå vår omvärld, universum och den värld vi lever i.”

 

 

 

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av Sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största – universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Sky Guide som Joakim tipsar om i podden hittar du här via iTunes eller här via Google Play.

Joakims låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • David Bowie – Space oddity
  • Amanda Jenssen – Greetings from space
  • Aurora – Half the World away
  • Miss Li – Spaceship

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift