#46 RadioScience meets A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, physicist and musician, sings about science on YouTube. Picture: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song – and using his voice as the only instrument – he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode.

We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a science-themed musical and explains why it is so cool to create music without instruments.

Listen on Libsyn!
Listen on iTunes!

This episode is also available in Swedish.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Picture: Tim Blais

A Capella Science is supported through crowdfunding and can be found on YouTubeSpotify and social media @acapellascience.

We included the following songs by A Capella Science in this episode – listen on YouTube:

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#45 RadioScience möter A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, fysiker och musiker, sjunger om vetenskap på youtube. Bild: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om.

Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Det här programmet finns också på enbart engelska.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Bild: Tim Blais

A Capella Science finansieras genom crowdfunding och finns på youtube, spotify och sociala medier @acapellascience.

De här låtarna av A Capella Science spelar vi i programmet – länkar till youtube:

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#44 Klipp klipp säger saxen

Veronika Nordal och Jens Sundström visar sina crispiga växter. Foto: Natalie von der Lehr

”I de tidigare varianterna använde man proteiner, då behövde man vara både molekylärbiolog och proteinkemist för att lyckas med det här, men nu räcker det med att vara molekylärbiolog för att få till det” – Jens Sundström om gensaxen Crispr/Cas9

Forskarna Jens Sundström och Veronika Nordal använder gensaxen Crispr/Cas9 till att göra mutationer i arvsanlag som de misstänker reglerar utvecklingen av ståndare när växten Arabidopsis blommar. De vill veta hur växternas blomning fungerar. RadioScience hälsade på för att få veta mer om den nya tekniken. Vad skiljer Crispr/Cas9 från tidigare verktyg för att klippa i arvsmassan?
Vi fick följa med och titta på de crispiga växterna i odlingskammaren på Institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbruksverket i Sverige har sagt att växterna som forskarna tar fram med Crispr/Cas9-tekniken inte omfattas av lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer. Det öppnar upp nya möjligheter för forskarna. Samtidigt fortsätter EU-kommissionen att inte ge besked om hur de ser på den nya biotekniken och vilka regler som ska gälla.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Scissor Sisters – Comfortably numb
  • Echo and the bunnymen – The cutter
  • A Capella Science – CRISPR-Cas9 (”Mr. Sandman” Parody) Inte med i Spotifylistan men finns på YouTube!
  • Scissor Sisters – Take your mama
  • P.P. Arnold – The first cut is the deepest

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)