#74 Samhällsutmaning: hållbart arbetsliv

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

”Förenta nationerna har en agenda 2030, som handlar om en hel del punkter om hur världen ska bli en bättre plats att leva på, och en av de där punkterna handlar om att vi ska ha ”decent work for everybody”” – Svend Erik Mathiassen

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att resurserna ”förbrukas” på ett ohållbart sätt? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet.

Människor tillbringar en stor andel av dygnets vakna timmar på sina arbetsplatser. I alla fall var det så innan coronapandemin. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas?

I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet.

Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla ordet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#73 Klimatsnack över gränserna

En isbrytare åker förbi isberg i Artkis

Då och då finns klimatforskaren Michael Tjernström på en isbrytare i Arktis. I det här avsnittet pratar han om klimatet tillsammans med miljöetikern Olle Torpman och historikern Fredrik Charpentier Ljunqvist. Foto: Pixabay

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv förändring.

Kanske är det just för att klimatförändringar ÄR en så svår utmaning, som vi SKA ta oss an detta.

Vi pratar också om ordet klimatkatastrof och om det är just en katastrof det handlar om.

Häng med till studion där vi träffar Michael Tjernström, Olle Torpman, och Fredrik Charpentier Ljungqvist från Stockholms universitet.

Michael Tjernström var en av sommarpratarna i P1 2019 – lyssna på det här.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#71 Samhällsutmaning: migration och integration

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

”Det är inte säkert att det kostar Sverige särskilt mycket rent ekonomiskt att det finns segregerade enklaver och parallella samhällen, men ur ett hållbarhetsperspektiv så kostar det samhället väldigt mycket när delar av befolkningen lever i utanförskap.” – Christian Fernandez

När människor flyttar från en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, både för individerna själva och för samhället. Det gäller förstås vare sig det handlar om att flytta till någonting, till exempel ett jobb, eller ifrån någonting, exempelvis ett inbördeskrig.

Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? Och vad tror folk att en migrationsforskare i Malmö håller på med?

I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med oss till det tvärvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant_Staphylococccus_aureus).  Bild: Wikimedia

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant Staphylococccus aureus). Bild: Wikimedia

”En stor del av sjukvården hänger på att vi har effektivt antibiotika. Och de flesta svenskar tar den här saken helt för given, att det här finns till hands. Sedan finns det ett lager till och det är folkhälsolagret. När sjukvården inte fungerar längre då har vi också tagit bort ett av de viktigaste instrumenten som vi har för att bekämpa epidemier. Epidemier behöver inte innebära att vi alla dör, men det är någonting som gör att samhället över huvud taget inte fungerar. En av de viktigaste sakerna som har hänt i våra länder är att man fick kontroll på epidemier i början av 1900-talet.” – Christian Munthe

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta – varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det.

Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

I avsnitt #51 har vi pratat med Martin Blaser om hur antibiotika påverkar vår tarmflora. Lyssna gärna på det avsnittet också!

För fördjupning i ämnet antibiotikaresistens rekommenderar vi podden The AMR studio som görs av Eva Garmendia, Po-Cheng Tang och Jenny Jagdmann vid Uppsala universitet.

Astrid von Mentzer, Carl-Fredrik Flach och Christian Munthe ingår i cARE, centrum for antibiotikaresistensforskning, vid Göteborgs universitet. Diarmaid Hughes ingår i EU-projektet ENABLE. Vi träffade forskarna i samband med en konferens som anordnades av NDPIA (National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics).

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien Över Gränserna med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#69 RadioScience är tillbaka och snackar med redaktionsrådet inför ny serie

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien "Över Gränserna" i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum.

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien ”Över Gränserna” i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum. Från vänster: Lisa Beste, Moa Ekbom, Jenny Larsson, Per Sandin och Natalie von der Lehr.

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna.

I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar.

Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll? 

I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hållbarhet och tvärvetenskapens möjligheter och svårigheter. 

Redaktionsrådet består av:

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien ”Över Gränserna” med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#66 Alltid ett steg före

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

 

”Det finns ett välkänt citat som ofta tillskrivs Charles Darwin, även om det är osäkert om han någonsin har sagt eller skrivit det. ”Det är inte den starkaste av arten som överlever, inte heller den mest intelligenta. Utan den som anpassar sig bäst till förändring.” Även om Darwin själv dog decennier innan det första viruset identifierades så beskriver citatet virus perfekt. Det är deras respons på förändring som gör att de är så bra på att undvika våra immunförsvar och våra läkemedel. ” – Gerald McInerney

Virus är en märklig livsform – eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar.

I det här avsnittet i serien ”Forskarsnack” berättar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning.

Vi lovar att du kommer att känna dig extra allmänbildad nästa gång du ligger däckad i en elak förkylning eller influensa.

SFV for RadioScience

Alfaviruspartiklar på utsidan av en mänsklig benvävnadscell. Foto: Benjamin Götte/McInerney research lab (vänster), Pixabay (höger)

Geralds låtlista i det här avsnittet:

  • The Smiths – The Headmaster Ritual
  • Belle and Sebastian – Storytelling
  • Caribou – Second Chance
  • Planxty – Sí Bheag, Sí Mhór

#64 Från spaghetti-arkitektur till säkra IT-system

Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan. Foto: Erik Thor

Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan. Foto: Erik Thor

”De senaste åren har vi nåtts av ett ökande antal nyheter om IT-attacker av alla tänkbara slag. Till exempel har några kommit över 800 miljoner kronor i Bangladesh. 400 000 datorer i 150 länder har blivit låsta för användarna. Och en iransk kärnbränsleanrikningsfabrik har satts ur spel. I efterhand, när de olika attackerna har analyserats av experter, har det konstaterats att det flesta hade kunnat stoppats relativt enkelt.”

Mjukvara och hårdvara i en enda spaghetti-arkitektur – så ser IT-säkerheten för många företag ut idag. Nu gäller det att reda ut detta virrvarr för att kartlägga sårbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berättar mer om sin forskning kring IT-säkerhet. Ett forskningsområde som har vuxit snabbt de senaste åren.

Robert Lagerström är ledamot i Sveriges Unga Akademi och är grundare av säkerhetsföretaget Foreseeti.

Roberts låtlista i det här programmet:

  • Arcade Fire – Creature comfort
  • Frida Hyvönen – Vänner i vardagen
  • First Aid Kit – You are the problem here
  • Wu-Tang Clan – A Better Tomorrow
  • Westwood Sound – Right there

Poddhörnan på SciFest i Uppsala

Bild: SciFest

Bild: SciFest

Den 8 – 10 mars är det dags för vetenskapsfestivalen SciFest i Uppsala!

RadioScience ska tillsammans med Naturpodden, Studie- och Karriärpodden, Curiepodden och Shaping our Food vara med i en poddhörna. Vi intervjuar forskare live på scen och finns också på plats för att berätta mer om våra poddar och svara på frågor. Hur kul som helst tycker vi!

Torsdag den 8 mars och fredagen den 9 mars finns det bokningsbara pass för gymnasieklasser. Lördagen den 10 mars öppnas dörrarna för alla – kom och träffa oss då!

Programmet – detta händer i poddhörnan:

Torsdag 8 mars

  • 12.00 ”Måste man vara galen för att vara forskare?” Intervju med Matthias Weiszflog som forskar inom tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 13.00 ”Varifrån kommer vi?” Intervju med professor Mattias Jakobsson, som forskar vid Uppsala universitet om människans evolution. Naturpodden
  • 14.00 ”Varför ska man bry sig om skogens småkryp?” Intervju med Mats Jonsell, som forskar om insekter och naturvård vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 15.00 ”En konstig ko, med konstiga små horn.” Intervju Dirk-Jan de Koning, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, som forskar om husdjurens genetik. Shaping our Food

Fredag 9 mars

  • 11.00 ”Vilda djur och civiliserade människor.” Intervju med Henrik Andrén som forskar om lodjur och andra rovdjur, vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 12.00 ”Är bananerna fina idag? – växtförädling för framtidens mat.” Intervju med Jens Sundström vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om växter. Shaping our Food 
  • 13.00 ”Radioactive frogs of Chernobyl.” Intervju med German Orizaola, som forskar vid Uppsala universitet, om hur radioaktivtet påverkar groddjur. På engelska/in English. Naturpodden
  • 14.00 ”Hur ”17” ska man kunna välja utbildning efter gymnasiet?” Intervju med Carina Löfström, studievägledare vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 15.00 ”Snälla och dumma bakterier, och riktigt farliga.” Intervju med Linus Sandegren som forskar om antibiotikaresistens, vid Uppsala universitet. RadioScience

Lördag 10 mars

  • 10.30 ”Vän eller fiende? – när träd och svampar möts.” Intervju med Malin Elfstrand som forskar om träd och svampar vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 11.00 ”Från dammiga arkiv till digitala data – digitaliseringens betydelse för arkeologin.” Intervju med Åsa Larsson, forskare i arkeologi och verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet. Curiepodden
  • 11.30 ”Ett 87 procent naturligt samtal.” Intervju med Per Sandin som forskar inom filosofi och etik, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Shaping our Food 
  • 12.30 ”I huvudet på en student.” Intervju med Fredrik Bjernulf, student på civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 13.00 ”Gamla språk och nya verktyg- en genväg till språkens historia.” Intervju med professor Jenny Larsson, språkhistoriker vid Stockholms universitet. Curiepodden
  • 13.30 ”Vem gillar (inte) genteknik?” Intervju med Klara Fischer som forskar om landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Shaping our Food
  • 14.00 ”Ord, varelser och myter i Harry Potter-böckerna.” Intervju med professor Jenny Larsson, språkhistoriker vid Stockholms universitet. RadioScience
  • 14.30 ”Det första livet.” Intervju med Erik Pelve, forskare på Uppsala universitet, om hur det allra första livet fungerade och vilka spår av det vi hittar idag. Naturpodden

 

#63 Den höviska kärleken

Carin Franzén, professor i vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Carin Franzén, professor vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

 

”Det är i vilket fall i ett feodalt samhälle, mer eller mindre präglad av krig, som den höviska kärleken uppstår. Och kvinnan, som i praktiken inte var mer än ett bytesobjekt för att solidera allianser eller utvidga territorier, upphöjs till något närmast ouppnåeligt. En kvinna på piedestal och en knäböjande man – den höviska kärlekens signum.”

 

 

 

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

Kommer du ihåg att vi var på ett seminarium om kärlek förra året? Där pratade en sociolog, en kemist, en evolutionsbiolog, en psykiatriker och en litteraturvetare om sin forskning som har med ämnet kärlek att göra. I RadioScience avsnitt #54 samtalade vi med sociologen Emma Engdahl om depressiv kärlek och i avsnitt #55 kan du lyssna på vår intervju med psykiatrikern Åsa Nilsonne.

Carin Franzéns låtlista i det här programmet:

  • Bernard de Ventadour – Quan l’erba fresca e’l folha par (Gérard Zuchetto, Troubadours Art Ensemble)
  • Modern Talking – You’re my heart you’re my soul
  • Duffy – Mercy
  • When I am laid in earth – från Dido and Aeneas (akt III)

#62 Släktkalas med Loke och Asgård

Photo: Mark Harris Illustration: Eva F. Careers

Thijs Ettema, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, och livets släktträd.            Photo: Mark Harris                                                                                            Illustration: Eva F. Careers

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

Om du vill veta mer om Thijs Ettema, besök hans hemsida eller läs artiklarna om Loki och de andra Asgård-arkéerna.

Det här avsnittet finns också på engelska.

Musiken i det här avsnittet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Led Zeppelin – Immigrant song
  • David Bowie – Space oddity
  • Rebellion – Asgard

Det här avsnittet gjordes av vår praktikant Margarita Bartish och är sponsrat av Karolinska Institutets karriärservice. Tack!

KI_career_service_logo_web_RGB (2)