#66 Alltid ett steg före

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet

 

”Det finns ett välkänt citat som ofta tillskrivs Charles Darwin, även om det är osäkert om han någonsin har sagt eller skrivit det. ”Det är inte den starkaste av arten som överlever, inte heller den mest intelligenta. Utan den som anpassar sig bäst till förändring.” Även om Darwin själv dog decennier innan det första viruset identifierades så beskriver citatet virus perfekt. Det är deras respons på förändring som gör att de är så bra på att undvika våra immunförsvar och våra läkemedel. ” – Gerald McInerney

Virus är en märklig livsform – eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar.

I det här avsnittet i serien ”Forskarsnack” berättar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning.

Vi lovar att du kommer att känna dig extra allmänbildad nästa gång du ligger däckad i en elak förkylning eller influensa.

SFV for RadioScience

Alfaviruspartiklar på utsidan av en mänsklig benvävnadscell. Foto: Benjamin Götte/McInerney research lab (vänster), Pixabay (höger)

Geralds låtlista i det här avsnittet:

  • The Smiths – The Headmaster Ritual
  • Belle and Sebastian – Storytelling
  • Caribou – Second Chance
  • Planxty – Sí Bheag, Sí Mhór

#64 Från spaghetti-arkitektur till säkra IT-system

Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan. Foto: Erik Thor

Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan. Foto: Erik Thor

”De senaste åren har vi nåtts av ett ökande antal nyheter om IT-attacker av alla tänkbara slag. Till exempel har några kommit över 800 miljoner kronor i Bangladesh. 400 000 datorer i 150 länder har blivit låsta för användarna. Och en iransk kärnbränsleanrikningsfabrik har satts ur spel. I efterhand, när de olika attackerna har analyserats av experter, har det konstaterats att det flesta hade kunnat stoppats relativt enkelt.”

Mjukvara och hårdvara i en enda spaghetti-arkitektur – så ser IT-säkerheten för många företag ut idag. Nu gäller det att reda ut detta virrvarr för att kartlägga sårbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berättar mer om sin forskning kring IT-säkerhet. Ett forskningsområde som har vuxit snabbt de senaste åren.

Robert Lagerström är ledamot i Sveriges Unga Akademi och är grundare av säkerhetsföretaget Foreseeti.

Roberts låtlista i det här programmet:

  • Arcade Fire – Creature comfort
  • Frida Hyvönen – Vänner i vardagen
  • First Aid Kit – You are the problem here
  • Wu-Tang Clan – A Better Tomorrow
  • Westwood Sound – Right there

Poddhörnan på SciFest i Uppsala

Bild: SciFest

Bild: SciFest

Den 8 – 10 mars är det dags för vetenskapsfestivalen SciFest i Uppsala!

RadioScience ska tillsammans med Naturpodden, Studie- och Karriärpodden, Curiepodden och Shaping our Food vara med i en poddhörna. Vi intervjuar forskare live på scen och finns också på plats för att berätta mer om våra poddar och svara på frågor. Hur kul som helst tycker vi!

Torsdag den 8 mars och fredagen den 9 mars finns det bokningsbara pass för gymnasieklasser. Lördagen den 10 mars öppnas dörrarna för alla – kom och träffa oss då!

Programmet – detta händer i poddhörnan:

Torsdag 8 mars

  • 12.00 ”Måste man vara galen för att vara forskare?” Intervju med Matthias Weiszflog som forskar inom tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 13.00 ”Varifrån kommer vi?” Intervju med professor Mattias Jakobsson, som forskar vid Uppsala universitet om människans evolution. Naturpodden
  • 14.00 ”Varför ska man bry sig om skogens småkryp?” Intervju med Mats Jonsell, som forskar om insekter och naturvård vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 15.00 ”En konstig ko, med konstiga små horn.” Intervju Dirk-Jan de Koning, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, som forskar om husdjurens genetik. Shaping our Food

Fredag 9 mars

  • 11.00 ”Vilda djur och civiliserade människor.” Intervju med Henrik Andrén som forskar om lodjur och andra rovdjur, vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 12.00 ”Är bananerna fina idag? – växtförädling för framtidens mat.” Intervju med Jens Sundström vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om växter. Shaping our Food 
  • 13.00 ”Radioactive frogs of Chernobyl.” Intervju med German Orizaola, som forskar vid Uppsala universitet, om hur radioaktivtet påverkar groddjur. På engelska/in English. Naturpodden
  • 14.00 ”Hur ”17” ska man kunna välja utbildning efter gymnasiet?” Intervju med Carina Löfström, studievägledare vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 15.00 ”Snälla och dumma bakterier, och riktigt farliga.” Intervju med Linus Sandegren som forskar om antibiotikaresistens, vid Uppsala universitet. RadioScience

Lördag 10 mars

  • 10.30 ”Vän eller fiende? – när träd och svampar möts.” Intervju med Malin Elfstrand som forskar om träd och svampar vid Sveriges lantbruksuniversitet. RadioScience
  • 11.00 ”Från dammiga arkiv till digitala data – digitaliseringens betydelse för arkeologin.” Intervju med Åsa Larsson, forskare i arkeologi och verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet. Curiepodden
  • 11.30 ”Ett 87 procent naturligt samtal.” Intervju med Per Sandin som forskar inom filosofi och etik, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Shaping our Food 
  • 12.30 ”I huvudet på en student.” Intervju med Fredrik Bjernulf, student på civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik vid Uppsala universitet. Studie- och Karriärpodden
  • 13.00 ”Gamla språk och nya verktyg- en genväg till språkens historia.” Intervju med professor Jenny Larsson, språkhistoriker vid Stockholms universitet. Curiepodden
  • 13.30 ”Vem gillar (inte) genteknik?” Intervju med Klara Fischer som forskar om landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Shaping our Food
  • 14.00 ”Ord, varelser och myter i Harry Potter-böckerna.” Intervju med professor Jenny Larsson, språkhistoriker vid Stockholms universitet. RadioScience
  • 14.30 ”Det första livet.” Intervju med Erik Pelve, forskare på Uppsala universitet, om hur det allra första livet fungerade och vilka spår av det vi hittar idag. Naturpodden

 

#63 Den höviska kärleken

Carin Franzén, professor i vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Carin Franzén, professor vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

 

”Det är i vilket fall i ett feodalt samhälle, mer eller mindre präglad av krig, som den höviska kärleken uppstår. Och kvinnan, som i praktiken inte var mer än ett bytesobjekt för att solidera allianser eller utvidga territorier, upphöjs till något närmast ouppnåeligt. En kvinna på piedestal och en knäböjande man – den höviska kärlekens signum.”

 

 

 

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

Kommer du ihåg att vi var på ett seminarium om kärlek förra året? Där pratade en sociolog, en kemist, en evolutionsbiolog, en psykiatriker och en litteraturvetare om sin forskning som har med ämnet kärlek att göra. I RadioScience avsnitt #54 samtalade vi med sociologen Emma Engdahl om depressiv kärlek och i avsnitt #55 kan du lyssna på vår intervju med psykiatrikern Åsa Nilsonne.

Carin Franzéns låtlista i det här programmet:

  • Bernard de Ventadour – Quan l’erba fresca e’l folha par (Gérard Zuchetto, Troubadours Art Ensemble)
  • Modern Talking – You’re my heart you’re my soul
  • Duffy – Mercy
  • When I am laid in earth – från Dido and Aeneas (akt III)

#62 Släktkalas med Loke och Asgård

Photo: Mark Harris Illustration: Eva F. Careers

Thijs Ettema, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, och livets släktträd.            Photo: Mark Harris                                                                                            Illustration: Eva F. Careers

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

Om du vill veta mer om Thijs Ettema, besök hans hemsida eller läs artiklarna om Loki och de andra Asgård-arkéerna.

Det här avsnittet finns också på engelska.

Musiken i det här avsnittet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Led Zeppelin – Immigrant song
  • David Bowie – Space oddity
  • Rebellion – Asgard

Det här avsnittet gjordes av vår praktikant Margarita Bartish och är sponsrat av Karolinska Institutets karriärservice. Tack!

KI_career_service_logo_web_RGB (2)

#59 Vill man, så kan man

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

”Jag jobbar inom ett vetenskapsområde, vetenskap och teknik, där jag känner mig hemma och får dessutom vara i den akademiska världen. Men utan att behöva prestera resultat som ska publiceras och jag behöver inte söka pengar från olika forskningsråd. Jag kan bara fokusera på att hjälpa och stödja studenter att ta vettiga beslut i sina studier och sin karriär. Det är ju världens bästa jobb.” – Sara Rosenquist
I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i ”Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill – då är Sara övertygad om att man också kan.

Sara har även en egen podcast, Studie- och karriärspodden.

Saras låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Oasis – Wonderwall
  • Axwell, Sebastian Ingresso, Salem Al Fakir – It’s true
  • Veronica Maggio – Jag kommer
  • M83 – Midnight City

#57 Flugsnappare, evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Bergström

”Akademiskt ledarskap skulle kunna formuleras som att det handlar om att skapa förutsättningar och ta ansvar för att den vetenskapliga miljön vibrerar, stimulerar och utvecklas. Några nyckelord här kan vara rekrytering, uppmuntran, jämställdhet, och kopplingen mellan forskning och undervisning.” – Hans Ellegren

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Läs också Natalie von der Lehrs artikel i Naturvetare, där hon intervjuar Hans Ellegren om fåglarnas evolution, och läs Lisa Bestes intervju med Hans om boken Det svenska forskningslandskapet, i Universitetsläraren.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Hans låtlista i programmet. Lyssna på Spotify:

  • Aimee Mann – Going through the motions
  • Ebba Forsberg – Hold me
  • Anna Ternheim – Keep me in the dark
  • Sophie Zelmani – How’s your heart doing
  • Lisa Nilsson & Joakim Berg – Innan vi faller
  • Laleh – Boom
  • Kent – Team building

 

#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)