#59 Vill man, så kan man

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

”Jag jobbar inom ett vetenskapsområde, vetenskap och teknik, där jag känner mig hemma och får dessutom vara i den akademiska världen. Men utan att behöva prestera resultat som ska publiceras och jag behöver inte söka pengar från olika forskningsråd. Jag kan bara fokusera på att hjälpa och stödja studenter att ta vettiga beslut i sina studier och sin karriär. Det är ju världens bästa jobb.” – Sara Rosenquist
I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i ”Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill – då är Sara övertygad om att man också kan.

Sara har även en egen podcast, Studie- och karriärspodden.

Saras låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Oasis – Wonderwall
  • Axwell, Sebastian Ingresso, Salem Al Fakir – It’s true
  • Veronica Maggio – Jag kommer
  • M83 – Midnight City

#57 Flugsnappare, evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Bergström

”Akademiskt ledarskap skulle kunna formuleras som att det handlar om att skapa förutsättningar och ta ansvar för att den vetenskapliga miljön vibrerar, stimulerar och utvecklas. Några nyckelord här kan vara rekrytering, uppmuntran, jämställdhet, och kopplingen mellan forskning och undervisning.” – Hans Ellegren

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Läs också Natalie von der Lehrs artikel i Naturvetare, där hon intervjuar Hans Ellegren om fåglarnas evolution, och läs Lisa Bestes intervju med Hans om boken Det svenska forskningslandskapet, i Universitetsläraren.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Hans låtlista i programmet. Lyssna på Spotify:

  • Aimee Mann – Going through the motions
  • Ebba Forsberg – Hold me
  • Anna Ternheim – Keep me in the dark
  • Sophie Zelmani – How’s your heart doing
  • Lisa Nilsson & Joakim Berg – Innan vi faller
  • Laleh – Boom
  • Kent – Team building

 

#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

#38 En bättre värld

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

”40 år efteråt är det lätt att se igenom en del av de klyschor och verklighetsfrämmande tankar vi hade då. Vi var tonåringar med en begränsad erfarenhet och en övertro på vår kunskap om världen. Men det finns en del från den tiden som jag försöker att inte glömma bort. Till exempel att det är ens plikt att försöka förändra världen, att man måste skaffa kunskap för att göra det, och att det faktiskt går, att ens handlande kan göra en liten skillnad i alla fall.”

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Stefans låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Hoola Bandoola Band – Juanita
  • Monica Zetterlund – Var blev ni av ljuva drömmar
  • Glesbygd´n – Blod
  • Kjell Höglund – Slutstrid

Vill du läsa några av Stefans debattartiklar?

Eller se när Stefan berättar mer om tekniken bakom GMO?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

 

Sommarforskarna 2016

Det bästa sommarjobbet kan man utöva lite var som helst. Ännu bättre: det går att lyssna var som helst! Foto: Natalie von der Lehr

Det går bra att spela in, redigera, och framförallt lyssna var som helst.
Foto: Natalie von der Lehr

Vi på RadioScience har världens bästa sommarjobb. Tycker vi i alla fall. Sommar betyder nämligen att serien Sommarforskarna är igång! I år blev det en liten senare start på grund av våra äventyr i Almedalen men det betyder bara att sommaren hos RadioScience blir lite längre.

Årets Sommarforskare i RadioScience:

  • Anna Rising, docent i translationell medicin, Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här
  • David Sumpter, professor i matematik, Uppsala universitet – lyssna på svenska eller engelska
  • Anna Dimberg, cancerforskare, Uppsala universitet – lyssna här
  • Bo Åkerström, professor i medicinsk kemi, Lunds universitet – lyssna här
  • Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet – lyssna här
  • Matti Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet – lyssna här
  • Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, Umeå universitet – lyssna här
  • Olle Terenius, forskare vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här

Våra sommarforskare väljer själva musiken som är med i programmen. Vi uppdaterar kontinuerligt listan på Spotify.

Serien Sommarforskarna produceras i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

#34 Annas stridskonster är JuJutsu och cancerforskning

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet Foto: Natalie von der Lehr

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet
Foto: Natalie von der Lehr

”Statistiskt sett kommer en av tre personer få någon typ av cancer under sin livstid. Det betyder inte att en av tre kommer att dö i cancer. Många typer av cancer kan nu botas med kirurgi, strålbehandling, cellgifter eller olika typer av biologiska läkemedel. Men vissa typer av cancer är ännu i princip obotliga.”

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.

Annas låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Rolling Stones – Sympathy for the devil
  • Bo Kaspers Orkester – Vi kommer aldrig att dö
  • Green Day – Good riddance
  • Peps Persson – Oh boy

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#32 Fotboll – mer än en sport

Quote

UPPSALA 2013-12-20 David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet. Foto Fredrik Funck / DN / TT / Kod 3505 ** SVD OUT **

David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet.
Foto Fredrik Funck

”Vad kunde vara roligare än att skriva en bok som kombinerar den hobby jag älskade med det arbete som jag älskade? Så jag bestämde mig för att skriva boken som kombinerade fotboll och matematik. Och det som först skrevs som ett slags skämt blev inledningen till ”Mer än en sport”.”

David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting.

Lyssna på när David berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen är som myrkolonier och att en tränares taktik utvecklas på samma sätt som fåglars beteende gör.

I det här avsnittet berättar David Sumpter om arbetet med boken och hur vi kan använda kunskapen för att göra fotbollen bättre och roligare.

Det här avsnittet finns också på engelska.

Mer-an-en-sport_Front-768x1180

 

David Sumpter är professor i matematik vid Uppsala universitet och forskar om rörelsemönster hos djur och människor. Numera kan han även titulera sig fotbollsjournalist, han skriver om fotboll för tidningen FourFourTwo, The Telegraph och The Economist. Han finns också på Twitter och hans bok hittar du här på engelska och här på svenska.

 

 

 

Davids låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Three Lions – Baddiel. Skinner & Lightning Seeds
  • Belle & Sebastian – The Boy with the Arab Strap
  • Robyn – Hang with me
  • The Ark – Calleth You, Cometh I

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift