#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant_Staphylococccus_aureus).  Bild: Wikimedia

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant Staphylococccus aureus). Bild: Wikimedia

”En stor del av sjukvården hänger på att vi har effektivt antibiotika. Och de flesta svenskar tar den här saken helt för given, att det här finns till hands. Sedan finns det ett lager till och det är folkhälsolagret. När sjukvården inte fungerar längre då har vi också tagit bort ett av de viktigaste instrumenten som vi har för att bekämpa epidemier. Epidemier behöver inte innebära att vi alla dör, men det är någonting som gör att samhället över huvud taget inte fungerar. En av de viktigaste sakerna som har hänt i våra länder är att man fick kontroll på epidemier i början av 1900-talet.” – Christian Munthe

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta – varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det.

Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

I avsnitt #51 har vi pratat med Martin Blaser om hur antibiotika påverkar vår tarmflora. Lyssna gärna på det avsnittet också!

För fördjupning i ämnet antibiotikaresistens rekommenderar vi podden The AMR studio som görs av Eva Garmendia, Po-Cheng Tang och Jenny Jagdmann vid Uppsala universitet.

Astrid von Mentzer, Carl-Fredrik Flach och Christian Munthe ingår i cARE, centrum for antibiotikaresistensforskning, vid Göteborgs universitet. Diarmaid Hughes ingår i EU-projektet ENABLE. Vi träffade forskarna i samband med en konferens som anordnades av NDPIA (National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics).

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien Över Gränserna med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#51 Bakterier och antibiotika – vem är ond och vem är god?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Övervikt, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom. Astma, allergier, och glutenintolerans. Har du någon gång undrat varför dessa fenomen blir allt vanligare? Övervikt, till exempel. 1990 var en av tio amerikaner överviktig. Numera har siffran stigit till en av tre, och en av tio är mycket överviktig. Siffror från Världshälsoorganisationen WHO visar att det är ett globalt problem och att även människor som lever i utvecklingsländer blir allt fetare. Det betyder att fet och för mycket mat inte är den enda förklaringen. Så varför blir vi allt fetare?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, som till exempel hjälper till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. Allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Den engelska titeln av boken är "Missing Microbes"

Den engelska titeln av boken är ”Missing Microbes”

 

 

Vår praktikant Federica Santoro träffade Martin Blaser när han var på besök i Stockholm för att lansera sin bok ”Maktlös medicin” för att prata om de snälla bakterierna i våra kroppar och hur missbruket av antibiotika förstör för dem.

 

 

 

 

Det här programmet finns också på enbart engelska.

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything but the girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone,Czech National Symphony Orchestra – The Good, the Bad and the Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will and the people – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency on Planet Earth
  • The Verve – The drugs don’t work
  • Squirel Nut Zippers – Fat cats keep getting fatter
  • Bob Dylan – The times are a-changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ in the wind

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#41 Bakteriesnack

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och Howard Hughes Medical Institute Investigator. Foto: Zachary Donnell.

“Nu funderar vi på tillämpningar inom mitt forskningsfält, så att vi antingen kan få bakterier att agera på kommando eller stoppa bakterierna från att göra saker. Och det här är brådskande problem som behöver lösas. De här fåniga självlysande bakterierna visade oss vägen till den här idén som vi aldrig hade fått om vi inte studerat dem först.”

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika – ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.

1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var ”ja”. Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.

Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.

Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur – om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?

Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

Avsnittet finns också på engelska.

IMG_2831_mod

Bonnie Bassler med vår praktikant Federica Santoro.

Bonnie Bassler är en ”all-round kommunikatör”. Förutom att prata med bakterier gillar hon att dela sin passion för forskningen med allmänheten. I ett minnesvärt TED Talk 2009fängslade hon sin publik med en berättelse om de små självlysande bakterierna som kan prata med varandra. I det här avsnittet av RadioScience, berättar hon för oss varför hon tycker så mycket om att kommunicera vetenskap. Och varför alla borde intressera sig för vetenskap!

Psssst… kommer du ihåg vårt förra avsnitt, där vi berättade om mammutens återkomst med hjälp av tekniken som kallas CRISPR? Jo förstår du, CRISPR kommer från bakterierna! Det är deras immunsystem, för att försvara sig mot sina fiender, som forskare gjort om till ett verktyg för att göra ändringar i arvsmassan. Bakterierna är verkligen fulla av överraskningar…

Lyssna på låtarna i det här avsnittet på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

Vi gjorde det här avsnittet med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och Karolinska Institutets karriärservice.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)