#57 Flugsnappare, evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Bergström

”Akademiskt ledarskap skulle kunna formuleras som att det handlar om att skapa förutsättningar och ta ansvar för att den vetenskapliga miljön vibrerar, stimulerar och utvecklas. Några nyckelord här kan vara rekrytering, uppmuntran, jämställdhet, och kopplingen mellan forskning och undervisning.” – Hans Ellegren

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Läs också Natalie von der Lehrs artikel i Naturvetare, där hon intervjuar Hans Ellegren om fåglarnas evolution, och läs Lisa Bestes intervju med Hans om boken Det svenska forskningslandskapet, i Universitetsläraren.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Hans låtlista i programmet. Lyssna på Spotify:

  • Aimee Mann – Going through the motions
  • Ebba Forsberg – Hold me
  • Anna Ternheim – Keep me in the dark
  • Sophie Zelmani – How’s your heart doing
  • Lisa Nilsson & Joakim Berg – Innan vi faller
  • Laleh – Boom
  • Kent – Team building

 

#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#55 Hippocampus

Natalie intervjuar Åsa Nilsonne.

RadioScience pratar med psykiatern Åsa Nilsonne.

”Att förstå att hjärnan har olika funktioner, och att de kan fungera eller inte fungera, det kändes väldigt hoppfullt och avdramatiserande på något sätt.” – Åsa Nilsonne.

 

 

 

Vi har två små sjöhästar i hjärnan, en innanför varje öra, som organiserar våra minnen och hjälper oss att hitta rätt väg tillbaka i lingonskogen, att komma ihåg hur det var hos farmor när vi var små, och att undvika att göra om ett och samma misstag i kärlek. De här delarna av hjärnan är förstås inga riktiga sjöhästar, men kallas hippocampus (sjöhäst på grekiska) för att de har formen av en sjöhäst. Åsa Nilsonne är psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet. Sedan mitten av 1990-talet har hon arbetat psykoterapeutiskt med människor som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. I det här avsnittet berättar hon om sin favoritdel av hjärnan, om sin bok ”H” där Hippocampus är huvudperson, och om hur hon slutade skriva ut psykofarmaka och istället lär patienter att hantera problem utan medicin.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Claes-Göran Hederström – Det börjar verka kärlek, banne mej
  • Cardigans – Lovefool
  • Roxy Music – Love is the drug
  • Joy Division – Love will tear us apart
  • Heavy D & The Boyz – Now that we found love, ft. Aaron Hall

#54 Depressiv kärlek

EmmaEngdahl
Emma Engdahl berättar om depressiv kärlek.

 

”Samhället har något att vinna på att vi både bevarar en förmåga att älska och bli älskade samtidigt som vi har erfarit depression och kan hantera mörka och djupa känslor, i oss själva, men även hos andra.” – Emma Engdahl

 

 

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. ”Men Gud vad tråkigt”, tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek – varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek – En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Cher – Love hurts
  • U2 – With or without you
  • Lady Gaga – Bad romance
  • Tom Waits – Martha
  • Sia – Breathe me
  • Sam Cooke – What a wonderful world
  • The Beatles – All you need is love

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#52 Bacteria and antibiotics – who’s the bad guy?

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University

Obesity, diabetes, inflammatory bowel disease. Asthma, allergies, celiac disease. Have you ever wondered why their incidence is on the rise? Let’s consider obesity for a moment. In 1990, one in ten adults in the United States was overweight. Nowadays, that number has risen to one in three, and one in ten adults is obese. According to the World Health Organisation, the problem affects people worldwide, including those in underdeveloped countries, so fat-rich diets and increased food intake cannot be the only explanation.

Then why are we getting fatter?

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University, has a theory. He believes that some of our modern medical practices are to blame. The main culprit? Antibiotics – or rather, the way we have abused these antibacterial drugs over the last 70 years. Each one of us hosts a collection of good bacteria, known as the microbiome, that keep us healthy by training our immune system, helping us digest food and making essential vitamins for us. But every time we take an antibiotic, we destroy some of our friendly microbes and perturb this useful alliance, with negative consequences for our health.

Who would have guessed that the same ‘miracle drugs’ that cure us from horrible, deadly infections would – in some ways – make us sicker?

Book Cover_English

 

In 2014, Martin Blaser wrote a book entitled “Missing Microbes”, an urgent call to action to stop damaging our precious microbes before it is too late. Martin Blaser visited Stockholm last year to celebrate the release of the Swedish translation of his book. On that occasion, he met our intern Federica Santoro to chat about our bacterial allies and how antibiotic abuse is damaging our health in ways we could never have imagined.

 

 

This episode is also available in Swedish.

And while you’re here… Did you know that bacteria can talk? Don’t miss our previous episode on bacterial chit-chat to find out all about it!

Listen to this episode’s playlist on Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything But The Girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone – The Good, The Bad And The Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will And The People – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency On Planet Earth
  • The Verve – The Drugs Don’t Work
  • Squirrel Nut Zippers – Fat Cat Keeps Getting Fatter
  • Bob Dylan – The Times They Are A-Changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ In The Wind

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and KI Career Service.
UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#51 Bakterier och antibiotika – vem är ond och vem är god?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Övervikt, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom. Astma, allergier, och glutenintolerans. Har du någon gång undrat varför dessa fenomen blir allt vanligare? Övervikt, till exempel. 1990 var en av tio amerikaner överviktig. Numera har siffran stigit till en av tre, och en av tio är mycket överviktig. Siffror från Världshälsoorganisationen WHO visar att det är ett globalt problem och att även människor som lever i utvecklingsländer blir allt fetare. Det betyder att fet och för mycket mat inte är den enda förklaringen. Så varför blir vi allt fetare?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, som till exempel hjälper till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. Allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Den engelska titeln av boken är "Missing Microbes"

Den engelska titeln av boken är ”Missing Microbes”

 

 

Vår praktikant Federica Santoro träffade Martin Blaser när han var på besök i Stockholm för att lansera sin bok ”Maktlös medicin” för att prata om de snälla bakterierna i våra kroppar och hur missbruket av antibiotika förstör för dem.

 

 

 

 

Det här programmet finns också på enbart engelska.

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything but the girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone,Czech National Symphony Orchestra – The Good, the Bad and the Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will and the people – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency on Planet Earth
  • The Verve – The drugs don’t work
  • Squirel Nut Zippers – Fat cats keep getting fatter
  • Bob Dylan – The times are a-changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ in the wind

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#50 Jonas Josefsson, miljön, jordbruket och världen

Jonas Josefsson, forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

”Ju djupare jag dyker i ämnet, desto starkare blir min övertygelse att vi som samhälle, istället för att lägga vår tilltro till teknokratiska och ekonomiska instrument, bör fokusera på den kanske redan påbörjade omställningen, mot en värld som omfamnar mer postmateriella värden.”

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser påverkat hans syn på jordbruk, forskning, miljöarbete och världen. Jonas är forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och han producerar också musik.

Jonas låtval i programmet:

  • Minneslunden – Amorea
  • William Sheller – Introit
  • Hästoperan – Naimina (Jonas egen låt)

Lyssna på Jonas egen musik på Spotify eller Soundcloud.

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#49 Om att fånga solstrålar

Docent Maria Abrahamsson i femtosekunds-laserlabbet på Chalmers. Foto: Peter Widing

 

”Vi kan göra en blå foton av två gröna. Vad vi skulle vilja göra är att slå ihop två infraröda fotoner till en foton med tillräckligt hög energi för att den ska kunna göra el åt oss.”

 

 

Maria Abrahamsson gör experiment för att vi ska kunna lagra solenergi som kemiska bindningar i bränsle. Hon designar molekyler som ska fånga upp fotonerna i solstrålarna. Som solenergiforskare vid Chalmers tekniska högskola vill Maria göra solceller som är mer effektiva än dagens, och i det här avsnittet av säsongens Vinterforskarna svarar hon på frågor om solenergi som folk brukar ställa. Kan solenergin bli konkurrenskraftig? Använder man inte en massa miljöfarliga material i solcellerna? Maria berättar också om sin favoritteknik, tidsupplöst laserspektroskopi, som hon använder för att ta ögonblicksbilder av vad som händer med energin från solljuset i molekylerna. Vi får veta hur kort en femtosekund är. En femtosekund är verkligen väldigt kort. En millisekund är lång i jämförelse. Trevlig lyssning!

Marias låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • She & Him – In the sun
  • Natalie Cole – Orange colored sky
  • Placebo – Battle for the sun
  • Bo Kaspers orkester – Det blir bättre sen

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#48 Hållbara finanser och girl power

Cecilia Repinski driver ett forskningsprogram om hållbara finansmarknader.

Cecilia Repinski driver ett forskningsprogram om hållbara finansmarknader.

 

 

”Hur kan vi skala upp? Hur kan vi förvalta det momentum som skapats, så att det leder till en transformering av hela finanssektorn? Kommer vi att behöva ett helt nytt finansiellt system?”

 

 

 

 

De globala hållbarhetsmålen är också Cecilia Repinskis och hennes medarbetares mål. Cecilia är forskare och operativ ledare för forskningsprogrammet Mistra Financial Systems, som handlar om hållbara finansiella system. Hon arbetar vid Handelshögskolan i Stockholm och i det här avsnittet berättar hon för oss om finanssektorns roll för en hållbar utveckling i samhället. I somras lanserade The Global Goals en video som hyllar girl power som en viktig drivkraft för förändring. Lyssna på Cecilias berättelse så får du veta mer om vad som menas med hållbarhet och varför Cecilia gillar girl power-videon!

Cecilias låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Robin Schultz – Sun goes down feat. Jasmine Thompson
  • Coldplay – Sky full of stars
  • Spice Girls – Wannabe

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift