#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

#38 En bättre värld

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

”40 år efteråt är det lätt att se igenom en del av de klyschor och verklighetsfrämmande tankar vi hade då. Vi var tonåringar med en begränsad erfarenhet och en övertro på vår kunskap om världen. Men det finns en del från den tiden som jag försöker att inte glömma bort. Till exempel att det är ens plikt att försöka förändra världen, att man måste skaffa kunskap för att göra det, och att det faktiskt går, att ens handlande kan göra en liten skillnad i alla fall.”

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Stefans låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Hoola Bandoola Band – Juanita
  • Monica Zetterlund – Var blev ni av ljuva drömmar
  • Glesbygd´n – Blod
  • Kjell Höglund – Slutstrid

Vill du läsa några av Stefans debattartiklar?

Eller se när Stefan berättar mer om tekniken bakom GMO?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

 

#37 Matti Wiking Leino och grönsaksmysteriet

Matti Viking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

Matti Wiking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

”När Mor Kristins bönor och alla de andra fröerna av ärter, bönor och andra grönsaker väl samlats in uppkom naturligtvis en rad frågor. Varför hade folk sparat på de här sorterna under massor av år istället för att odla nya högförädlade produktiva grönsakssorter? Och alla de 78 ärtsorterna, var de olika eller var det samma ärter allihop?”

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna – de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Mattis låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Fläskkvartetten – Synd
  • Tom Dyson & Soren Munk – Charlie & Lola theme
  • Dionne Warwick – Do you know the way to San José?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

#36 Mörk materia – syns inte men finns ändå

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

 

 

 

”Och det här är ju ren grundforskning det som jag håller på med, det vill säga ren nyfikenhetsdriven forskning. Vi gör det här för att vi vill förstå vår omvärld, universum och den värld vi lever i.”

 

 

 

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av Sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största – universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Sky Guide som Joakim tipsar om i podden hittar du här via iTunes eller här via Google Play.

Joakims låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • David Bowie – Space oddity
  • Amanda Jenssen – Greetings from space
  • Aurora – Half the World away
  • Miss Li – Spaceship

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

Sommarforskarna 2016

Det bästa sommarjobbet kan man utöva lite var som helst. Ännu bättre: det går att lyssna var som helst! Foto: Natalie von der Lehr

Det går bra att spela in, redigera, och framförallt lyssna var som helst.
Foto: Natalie von der Lehr

Vi på RadioScience har världens bästa sommarjobb. Tycker vi i alla fall. Sommar betyder nämligen att serien Sommarforskarna är igång! I år blev det en liten senare start på grund av våra äventyr i Almedalen men det betyder bara att sommaren hos RadioScience blir lite längre.

Årets Sommarforskare i RadioScience:

  • Anna Rising, docent i translationell medicin, Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här
  • David Sumpter, professor i matematik, Uppsala universitet – lyssna på svenska eller engelska
  • Anna Dimberg, cancerforskare, Uppsala universitet – lyssna här
  • Bo Åkerström, professor i medicinsk kemi, Lunds universitet – lyssna här
  • Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet – lyssna här
  • Matti Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet – lyssna här
  • Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, Umeå universitet – lyssna här
  • Olle Terenius, forskare vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här

Våra sommarforskare väljer själva musiken som är med i programmen. Vi uppdaterar kontinuerligt listan på Spotify.

Serien Sommarforskarna produceras i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

#35 Medelklasskillen från småstaden

Professor Bo Åkerström med en glasflaska på labbet. Foto: Lisa Beste
Professor Bo Åkerström. Foto: Lisa Beste

”Jag tänkte så här: när jag har hittat funktionen, kan jag själv hitta på ett nytt bättre namn som är lätt att komma ihåg, och som gör att det låter intressant.”

 

 

 

 

 

 

 

 

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. ”Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten”, sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor – i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Bo Åkerström är inte bara professor, han är frontfigur i bandet Torsson också. Läs Lisas artikel i tidningen Universitetsläraren om Bo Åkerströms liv som sångare, låtskrivare, forskare, fyrabarnsfar och företagsgrundare!

Bos låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Randy Newman – Birmingham
  • Loudon Wainwright III – Swimming song
  • Savage Rose – Dear little mother

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

#34 Annas stridskonster är JuJutsu och cancerforskning

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet Foto: Natalie von der Lehr

Anna Dimberg, cancerforskare vid Uppsala universitet
Foto: Natalie von der Lehr

”Statistiskt sett kommer en av tre personer få någon typ av cancer under sin livstid. Det betyder inte att en av tre kommer att dö i cancer. Många typer av cancer kan nu botas med kirurgi, strålbehandling, cellgifter eller olika typer av biologiska läkemedel. Men vissa typer av cancer är ännu i princip obotliga.”

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.

Annas låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Rolling Stones – Sympathy for the devil
  • Bo Kaspers Orkester – Vi kommer aldrig att dö
  • Green Day – Good riddance
  • Peps Persson – Oh boy

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#33 Soccermatics – the science of football

UPPSALA 2013-12-20 David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet. Foto Fredrik Funck / DN / TT / Kod 3505 ** SVD OUT **

David Sumpter, professor in mathematics at Uppsala University.
Photo: Fredrik Funck

”What could be more fun than writing a book that combined the hobby that I loved with the work that I loved? So I decided to write the book that combined football and maths. And what was first written as a sort of joke, became the introduction to Soccermatics.”

David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together.

Listen to David Sumpter when he explains that Barcelona’s dynamic movements are similar to the movement of fish schools, Bayern Munich’s defending is similar to hunting by lionesses, Dutch total football became more than the sum of its parts in the same way as ant colonies perform better when the ants co-operate and that a manager’s tactics evolve in the same way as birds behaviour does.

In this episode David Sumpter tells us more about his work with the book and how we can use the generated knowledge to create a better and more exciting game.

This episode is also available in Swedish.

 

41j2SXHBItLDavid Sumpter is professor in mathematics at Uppsala University and does research on collective animal behaviour, social dynamical systems and outreach and analytics. Nowadays he is even a football journalist, contributing to the Magazine FourFourTwo, the Telegraph and The Economist. He is on Twitter och his book is available here in English.

 

 

 

 

David’s choice of music in this episode – listen on Spotify:

  • Three Lions – Baddiel. Skinner & Lightning Seeds
  • Belle & Sebastian – The Boy with the Arab Strap
  • Robyn – Hang with me
  • The Ark – Calleth You, Cometh I

This episode was produced with the support of Formas, the Swedish research council for sustainable development, and Naturvetarna, the Swedish Assocation of Professional Scientists.

UtskriftUtskrift

#32 Fotboll – mer än en sport

Quote

UPPSALA 2013-12-20 David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet. Foto Fredrik Funck / DN / TT / Kod 3505 ** SVD OUT **

David Sumpter, profesor i matematik vid Uppsala universitet.
Foto Fredrik Funck

”Vad kunde vara roligare än att skriva en bok som kombinerar den hobby jag älskade med det arbete som jag älskade? Så jag bestämde mig för att skriva boken som kombinerade fotboll och matematik. Och det som först skrevs som ett slags skämt blev inledningen till ”Mer än en sport”.”

David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting.

Lyssna på när David berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen är som myrkolonier och att en tränares taktik utvecklas på samma sätt som fåglars beteende gör.

I det här avsnittet berättar David Sumpter om arbetet med boken och hur vi kan använda kunskapen för att göra fotbollen bättre och roligare.

Det här avsnittet finns också på engelska.

Mer-an-en-sport_Front-768x1180

 

David Sumpter är professor i matematik vid Uppsala universitet och forskar om rörelsemönster hos djur och människor. Numera kan han även titulera sig fotbollsjournalist, han skriver om fotboll för tidningen FourFourTwo, The Telegraph och The Economist. Han finns också på Twitter och hans bok hittar du här på engelska och här på svenska.

 

 

 

Davids låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Three Lions – Baddiel. Skinner & Lightning Seeds
  • Belle & Sebastian – The Boy with the Arab Strap
  • Robyn – Hang with me
  • The Ark – Calleth You, Cometh I

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift