#77 Chalmers short stories III

Back at Chalmers!

Happy podcasters at Chalmers! From right to left: Natalie von der Lehr, Menqqiao Di, Flavia Ferrera, Godsije Sapour and Luis Gonzalez. Photo: Lars Öhrström

RadioScience was invited once again to Chalmers University of Technology to help PhD students to present short stories about their research. Flavia Ferrera, Godsije Sapur, Luis Gonzalez and Mengqiao Di distilled their research into a short story for our listeners and also let us know what they learned during this process.

In this episode you hear more about what triazoles are and how they can be used in medicine and healthcare, the control of emission of laughing gas, how to increase safety of nuclear power plants and how platinum can save the planet. A brilliant mix of things that you have always wanted to know or just didn’t know that you wanted to learn more about.

Raffaella Negretti, associate professor in academic and scientific writing at Chalmers, talks about some of her research on science communication. Spoiler: the rights tools and training are the key.

Listen via Libsyn

Listen via iTunes

Revision of podcast manuscript – Raychelle Burks and Flavia Ferrera. Photo: Lars Öhrström

You can also listen to the previous episodes recorded at Chalmers, Chalmers short stories (from 2018) and Chalmers short stories II (from 2019).

This course was organized by Lars Öhrström, professor at Chalmers University of Technology, and Raychelle Burks, professor at the American University in Washington DC. Professor Raychelle Burks is a visiting researcher at Chalmers 2021-2023 financed by the GENIE project.

Flavia Ferreras project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Sklodowska-Curie grant agreement No. 955626.

#76 Ett crisprigt avsnitt om gentekniska saxar

Emanuelle Charpentier var forskare på Umeå universitet. Foto: Hallbauer&Fioretti

Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier är hedersdoktor vid Umeå universitet och gjorde en del av sin forskning om gensaxen vid samma lärosäte. Foto: Hallbauer&Fioretti

”I really believe that bacteria actually are more inventive than we maybe can be. The key was really the identification of this tracer molecule that would form a duplex-structure with the CRISPR RNA. And this was totally novel.”

– Emmanuelle Charpentier om upptäckten av CRISPR/Cas9

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst.

I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare.

Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

Vi har även pratat om gensaxen CRISPR/Cas9 i tidigare avsnitt: #40 Mammutens återkomst och #44 Klipp klipp säger saxen.

Torill Kornfeldt har också skrivit boken Mammutens återkomst.

Låtlistan i programmet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Veronica Maggio – Vinnaren
  • ABBA – The winner takes it all
  • Orchestral Manouvres in the Dark – Genetic engineering
  • Marit Bergman – This is the year
  • Bob Dylan – Times are a’changing
  • The Beatles – Revolution
  • P.P. Arnold – The first cut is the deepest
  • Scissor Sisters – Take your mama
  • A Capella Science – CRISPR-Cas9 (Bring me a gene)

#75 Samhällsutmaning: hållbart resande

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, mikrofoner, en massa sladdar, ett ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv.

Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande.

Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi som gör serien Över Gränserna heter Natalie von der Lehr och Lisa Beste, och vi gör den med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#74 Samhällsutmaning: hållbart arbetsliv

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

”Förenta nationerna har en agenda 2030, som handlar om en hel del punkter om hur världen ska bli en bättre plats att leva på, och en av de där punkterna handlar om att vi ska ha ”decent work for everybody”” – Svend Erik Mathiassen

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att resurserna ”förbrukas” på ett ohållbart sätt? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet.

Människor tillbringar en stor andel av dygnets vakna timmar på sina arbetsplatser. I alla fall var det så innan coronapandemin. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas?

I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet.

Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla ordet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#73 Klimatsnack över gränserna

En isbrytare åker förbi isberg i Artkis

Då och då finns klimatforskaren Michael Tjernström på en isbrytare i Arktis. I det här avsnittet pratar han om klimatet tillsammans med miljöetikern Olle Torpman och historikern Fredrik Charpentier Ljunqvist. Foto: Pixabay

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv förändring.

Kanske är det just för att klimatförändringar ÄR en så svår utmaning, som vi SKA ta oss an detta.

Vi pratar också om ordet klimatkatastrof och om det är just en katastrof det handlar om.

Häng med till studion där vi träffar Michael Tjernström, Olle Torpman, och Fredrik Charpentier Ljungqvist från Stockholms universitet.

Michael Tjernström var en av sommarpratarna i P1 2019 – lyssna på det här.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#72 Chalmers short stories II

Teachers and PhD students at Chalmers participating in a workshop on how to make a science podcast.

What´s the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology.

Two of the PhD students, Anton Axelsson and Axel Olesund also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. Come along with RadioScience to a workshop on science communication taking place in Gothenburg in Sweden two cold and sunny days in November 2019.

This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

Teachers at the course were Professor Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers.

The participating students were Andrey Sizov, Anna Wypijewska del Nogal, Anton Axelsson, Axel Olesund, Robin Öz, Rydvikha Govender, Sune Levin, Thuy Mai Hoang Philipsen and Yingwei Ouyang.

There is also an episode from when we did a similar workshop in 2018.

RadioScience_Raychelle_Chalmers191129

Lisa Beste, Raychelle Burks and Natalie von der Lehr.

Anton_Axel

Anton Axelsson and Axel Olesund.

#71 Samhällsutmaning: migration och integration

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

RadioScience har träffat Sayaka Osanami Törngren och Christian Fernandez i Niagarahuset, Malmö universitet. Bild: Natalie von der Lehr

”Det är inte säkert att det kostar Sverige särskilt mycket rent ekonomiskt att det finns segregerade enklaver och parallella samhällen, men ur ett hållbarhetsperspektiv så kostar det samhället väldigt mycket när delar av befolkningen lever i utanförskap.” – Christian Fernandez

När människor flyttar från en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, både för individerna själva och för samhället. Det gäller förstås vare sig det handlar om att flytta till någonting, till exempel ett jobb, eller ifrån någonting, exempelvis ett inbördeskrig.

Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? Och vad tror folk att en migrationsforskare i Malmö håller på med?

I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med oss till det tvärvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant_Staphylococccus_aureus).  Bild: Wikimedia

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant Staphylococccus aureus). Bild: Wikimedia

”En stor del av sjukvården hänger på att vi har effektivt antibiotika. Och de flesta svenskar tar den här saken helt för given, att det här finns till hands. Sedan finns det ett lager till och det är folkhälsolagret. När sjukvården inte fungerar längre då har vi också tagit bort ett av de viktigaste instrumenten som vi har för att bekämpa epidemier. Epidemier behöver inte innebära att vi alla dör, men det är någonting som gör att samhället över huvud taget inte fungerar. En av de viktigaste sakerna som har hänt i våra länder är att man fick kontroll på epidemier i början av 1900-talet.” – Christian Munthe

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta – varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det.

Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

I avsnitt #51 har vi pratat med Martin Blaser om hur antibiotika påverkar vår tarmflora. Lyssna gärna på det avsnittet också!

För fördjupning i ämnet antibiotikaresistens rekommenderar vi podden The AMR studio som görs av Eva Garmendia, Po-Cheng Tang och Jenny Jagdmann vid Uppsala universitet.

Astrid von Mentzer, Carl-Fredrik Flach och Christian Munthe ingår i cARE, centrum for antibiotikaresistensforskning, vid Göteborgs universitet. Diarmaid Hughes ingår i EU-projektet ENABLE. Vi träffade forskarna i samband med en konferens som anordnades av NDPIA (National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics).

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien Över Gränserna med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#69 RadioScience är tillbaka och snackar med redaktionsrådet inför ny serie

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien "Över Gränserna" i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum.

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien ”Över Gränserna” i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum. Från vänster: Lisa Beste, Moa Ekbom, Jenny Larsson, Per Sandin och Natalie von der Lehr.

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna.

I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar.

Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll? 

I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hållbarhet och tvärvetenskapens möjligheter och svårigheter. 

Redaktionsrådet består av:

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien ”Över Gränserna” med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#68 Ord, varelser och myter i Harry Potter-böckerna

Språkhistorikern Jenny Larsson och hennes dotter Frida var gäster i poddhörnan på vetenskapsfestivalen SciFest tidigare i år

Språkhistorikern Jenny Larsson och hennes dotter Frida var gäster i poddhörnan på vetenskapsfestivalen SciFest tidigare i år. På bordet finns bland annat en magisk växt och Snigelhorns timglas.

RadioScience har fått fnatt! I det här avsnittet ägnar vi oss åt magi, knappast någonting för en vetenskapspodd, eller?

IMG_6370

Jenny Larsson och Frida på perrong 9  3/4 på väg till Hogwarts

När språkhistorikern Jenny Larsson läste Harry Potter med dottern Frida upptäckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler på latin. Hon började hobbyforska och berättar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrån. Visst vill du veta vad Voldemort betyder? Och varför heter Remus Lupin som han gör? Du får också reda på hur man kan försvara sig om någon drar fram en trollstav och när det är extra bra att äta choklad. Lyssna på samtalet där magi blir till vetenskap med hjälp av en språkforskare och en Harry Potter-fantast.

 

Det här samtalet spelades in på vetenskapsfestivalen SciFest i Uppsala.

Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och har tidigare varit sommarforskare i RadioScience. Lyssna på avsnitt #10 där hon berättar mer om sin forskning och hur hon blev forskare. Hon har även varit med i Curiepodden där hon avslöjar varför hon intresserar sig allt mer för genetik.

Trollformler, Harrys trollstav och en tidsvändare. Mycket användbart om man vill läsa extra lektioner eller har sagt någonting dumt under en intervju.

Trollformler, Harrys trollstav och en tidsvändare. Det senare är mycket användbart om man vill läsa extra lektioner eller har sagt någonting dumt under en intervju.

Musiken i det här avsnittet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • John Williams – Prologue
  • John Williams – The patronus light
  • James Newton Howard – Inside the case
  • John Williams – Mischief managed

Ett stort tack till SciFest för att vi fick vara med och till Naturpodden för hjälp med tekniken.