#75 Samhällsutmaning: hållbart resande

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Den senaste resan RadioScience gjorde gick till Göteborg. Med oss hade vi inspelningsapparater, mikrofoner, en massa sladdar, ett ljudkort och kaffebönor. Katten valde att stanna hemma när det var dags för avfärd. Foto: Natalie von der Lehr

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv.

Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande.

Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi som gör serien Över Gränserna heter Natalie von der Lehr och Lisa Beste, och vi gör den med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#74 Samhällsutmaning: hållbart arbetsliv

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

Lisa Beste (RadioScience), Anneli Häyrén (Uppsala universitet), Svend Erik Mathiassen (Högskolan i Gävle) och Natalie von der Lehr (RadioScience). Med i avsnittet via länk var också Susanna Toivanen (Mälardalens högskola).

”Förenta nationerna har en agenda 2030, som handlar om en hel del punkter om hur världen ska bli en bättre plats att leva på, och en av de där punkterna handlar om att vi ska ha ”decent work for everybody”” – Svend Erik Mathiassen

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att resurserna ”förbrukas” på ett ohållbart sätt? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet.

Människor tillbringar en stor andel av dygnets vakna timmar på sina arbetsplatser. I alla fall var det så innan coronapandemin. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas?

I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet.

Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla ordet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Avsnittet är inspelat hos Studentradion 98,9 i Uppsala.

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days”, komponerad av Alexander Blu (CC License).

Vi gör serien Över Gränserna med stöd från Forskningsrådet Formas. Tack!

#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant_Staphylococccus_aureus).  Bild: Wikimedia

På bilden ser man en vit blodcell som attackerar antibiotikaresistenta bakterier av typen MRSA (Methicillin-resistant Staphylococccus aureus). Bild: Wikimedia

”En stor del av sjukvården hänger på att vi har effektivt antibiotika. Och de flesta svenskar tar den här saken helt för given, att det här finns till hands. Sedan finns det ett lager till och det är folkhälsolagret. När sjukvården inte fungerar längre då har vi också tagit bort ett av de viktigaste instrumenten som vi har för att bekämpa epidemier. Epidemier behöver inte innebära att vi alla dör, men det är någonting som gör att samhället över huvud taget inte fungerar. En av de viktigaste sakerna som har hänt i våra länder är att man fick kontroll på epidemier i början av 1900-talet.” – Christian Munthe

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta – varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det.

Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

I avsnitt #51 har vi pratat med Martin Blaser om hur antibiotika påverkar vår tarmflora. Lyssna gärna på det avsnittet också!

För fördjupning i ämnet antibiotikaresistens rekommenderar vi podden The AMR studio som görs av Eva Garmendia, Po-Cheng Tang och Jenny Jagdmann vid Uppsala universitet.

Astrid von Mentzer, Carl-Fredrik Flach och Christian Munthe ingår i cARE, centrum for antibiotikaresistensforskning, vid Göteborgs universitet. Diarmaid Hughes ingår i EU-projektet ENABLE. Vi träffade forskarna i samband med en konferens som anordnades av NDPIA (National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics).

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien Över Gränserna med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#69 RadioScience är tillbaka och snackar med redaktionsrådet inför ny serie

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien "Över Gränserna" i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum.

RadioScience snackar med redaktionsrådet inför den nya serien ”Över Gränserna” i Studentradions studio i källaren på Ekonomikum. Från vänster: Lisa Beste, Moa Ekbom, Jenny Larsson, Per Sandin och Natalie von der Lehr.

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna.

I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar.

Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll? 

I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hållbarhet och tvärvetenskapens möjligheter och svårigheter. 

Redaktionsrådet består av:

Låten i avsnittet heter ”Groovy Days” och har gjorts av Alexander Blu (CC License)

Vi gör serien ”Över Gränserna” med stöd av Forskningsrådet Formas. Tack!

#62 Släktkalas med Loke och Asgård

Photo: Mark Harris Illustration: Eva F. Careers

Thijs Ettema, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, och livets släktträd.            Photo: Mark Harris                                                                                            Illustration: Eva F. Careers

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

Om du vill veta mer om Thijs Ettema, besök hans hemsida eller läs artiklarna om Loki och de andra Asgård-arkéerna.

Det här avsnittet finns också på engelska.

Musiken i det här avsnittet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Led Zeppelin – Immigrant song
  • David Bowie – Space oddity
  • Rebellion – Asgard

Det här avsnittet gjordes av vår praktikant Margarita Bartish och är sponsrat av Karolinska Institutets karriärservice. Tack!

KI_career_service_logo_web_RGB (2)

#59 Vill man, så kan man

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

Sara Rosenquist, studievägledare vid Uppsala universitet

”Jag jobbar inom ett vetenskapsområde, vetenskap och teknik, där jag känner mig hemma och får dessutom vara i den akademiska världen. Men utan att behöva prestera resultat som ska publiceras och jag behöver inte söka pengar från olika forskningsråd. Jag kan bara fokusera på att hjälpa och stödja studenter att ta vettiga beslut i sina studier och sin karriär. Det är ju världens bästa jobb.” – Sara Rosenquist
I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i ”Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill – då är Sara övertygad om att man också kan.

Sara har även en egen podcast, Studie- och karriärspodden.

Saras låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Oasis – Wonderwall
  • Axwell, Sebastian Ingresso, Salem Al Fakir – It’s true
  • Veronica Maggio – Jag kommer
  • M83 – Midnight City

#57 Flugsnappare, evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Bergström

”Akademiskt ledarskap skulle kunna formuleras som att det handlar om att skapa förutsättningar och ta ansvar för att den vetenskapliga miljön vibrerar, stimulerar och utvecklas. Några nyckelord här kan vara rekrytering, uppmuntran, jämställdhet, och kopplingen mellan forskning och undervisning.” – Hans Ellegren

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Läs också Natalie von der Lehrs artikel i Naturvetare, där hon intervjuar Hans Ellegren om fåglarnas evolution, och läs Lisa Bestes intervju med Hans om boken Det svenska forskningslandskapet, i Universitetsläraren.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Hans låtlista i programmet. Lyssna på Spotify:

  • Aimee Mann – Going through the motions
  • Ebba Forsberg – Hold me
  • Anna Ternheim – Keep me in the dark
  • Sophie Zelmani – How’s your heart doing
  • Lisa Nilsson & Joakim Berg – Innan vi faller
  • Laleh – Boom
  • Kent – Team building

 

#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#47 Vägen till vulkanforskningen

Steffi Burchardt, docent och lektor i strukturgeologi vid Uppsala universitet, framför vulkanen Payun i Argentinia. Foto: Karin Mair

Steffi Burchardt, docent och lektor i strukturgeologi vid Uppsala universitet, framför vulkanen Payun i Argentinia. Foto: Karin Mair

”Men här, på min vulkan på Island, hade all magma såklart stelnat och glaciärer hade hyvlat bort vulkanmärgen.  Jag blev helt tagen av ämnet. Det var det jag hade längtat efter hela mitt liv. Att få utforska det vi inte vet. Att ställa frågor och upptäcka ett svar och att få nio, tio nya frågor på köpet. Helt underbart!”

Steffi Burchardts berättelse om vägen till vulkanforskningen handlar om hur hon byggt sin vetenskapliga karriär och om skillnaden mellan att vara generalist och specialist som forskare. Utan att ha vetat om det har Steffi Burchardt valt att bli generalist och det var enligt henne också därför att hon blev tillfrågat att leda en vetenskaplig expedition.

”Nyfikenhet och frågvishet” är den röda tråden genom Steffis forskarkarriär som har tagit henne från Östtyskland till Sverige och vidare till vulkaner i hela världen, bland annat i Argentina. I det här avsnittet berättar hon mer om sin forskning om och i vulkaner och hur en nyfiken och frågvis elev blev vulkanforskare.

Steffi Burchardt Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Steffi Burchardt
Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

 

Steffi Burchardt är docent och universitetslektor i strukturgeologi vid Uppsala universitet och ledamot i Sveriges unga akademi. Här kan du titta på ett YouTube-klipp om hennes forskning.

 

 

 

Steffis låtval i programmet – lyssna på Spotify:

  • Kaiser Chiefs – Oh My God
  • Raemonn – Supergirl
  • Damien Rice – Volcanos
  • Veronica Maggio – Måndagsbarn

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)