#38 En bättre värld

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

”40 år efteråt är det lätt att se igenom en del av de klyschor och verklighetsfrämmande tankar vi hade då. Vi var tonåringar med en begränsad erfarenhet och en övertro på vår kunskap om världen. Men det finns en del från den tiden som jag försöker att inte glömma bort. Till exempel att det är ens plikt att försöka förändra världen, att man måste skaffa kunskap för att göra det, och att det faktiskt går, att ens handlande kan göra en liten skillnad i alla fall.”

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Stefans låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Hoola Bandoola Band – Juanita
  • Monica Zetterlund – Var blev ni av ljuva drömmar
  • Glesbygd´n – Blod
  • Kjell Höglund – Slutstrid

Vill du läsa några av Stefans debattartiklar?

Eller se när Stefan berättar mer om tekniken bakom GMO?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

 

#37 Matti Wiking Leino och grönsaksmysteriet

Matti Viking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

Matti Wiking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

”När Mor Kristins bönor och alla de andra fröerna av ärter, bönor och andra grönsaker väl samlats in uppkom naturligtvis en rad frågor. Varför hade folk sparat på de här sorterna under massor av år istället för att odla nya högförädlade produktiva grönsakssorter? Och alla de 78 ärtsorterna, var de olika eller var det samma ärter allihop?”

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna – de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Mattis låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Fläskkvartetten – Synd
  • Tom Dyson & Soren Munk – Charlie & Lola theme
  • Dionne Warwick – Do you know the way to San José?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift