#56 Tjejloppens blandband

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete. Foto: privat

Karin Lindelöf och Annie Woube, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, har bland annat sprungit tjejmilen i New York som en del av sitt fältarbete.                                                 Foto: privat

”Tjejloppen har skolat in många kvinnor i loppdeltagande och en identitet som motionsidrottare. Sammantaget finns här en emancipatorisk potential. Eller som den amerikanska tennisspelaren Billy Jean King så träffande uttryckte det: There is nothing more revolutionary than raising women to be physically strong – Det finns inget mer revolutionerande än att fostra kvinnor till fysisk styrka.”

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Vi har tidigare gjort två program om löpning: avsnitt #16 Born to run och #24 Möss och muskler. Och människor. Lyssna på de också!

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Semisoul – Vårens rus (lyssna på Vårrusets hemsida)
  • Vasaloppets signaturmelodi (lyssna på YouTube)
  • Cyndi Lauper – Girls just wanna have fun
  • Martin Stenmarck – Las Vegas
  • Måns Zelmerlöv – Heroes

#54 Depressiv kärlek

EmmaEngdahl
Emma Engdahl berättar om depressiv kärlek.

 

”Samhället har något att vinna på att vi både bevarar en förmåga att älska och bli älskade samtidigt som vi har erfarit depression och kan hantera mörka och djupa känslor, i oss själva, men även hos andra.” – Emma Engdahl

 

 

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. ”Men Gud vad tråkigt”, tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek – varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek – En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Cher – Love hurts
  • U2 – With or without you
  • Lady Gaga – Bad romance
  • Tom Waits – Martha
  • Sia – Breathe me
  • Sam Cooke – What a wonderful world
  • The Beatles – All you need is love

#53 RadioScience två år!

 ”Ska jag berätta en rolig sak som hände i Almedalen? Vi sprang ju runt med RadioScience-tröjor och jag hade precis rest mig från ett seminarium när någon knackade mig på axeln och sa: ”Tack för en bra podd! Jag hittade er nyligen och lyssnade på alla avsnitt.” Det var underbart så TACK för en sådan underbar kommentar! Vi blir så glada över feedback från er lyssnare, fortsätt berätta för oss vad ni tycker!” – Natalie von der Lehr

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Filippa och Ludvig Beste – Vi gratulerar (exklusiv inspelning för RadioScience)
  • The Clash – Should I stay or should I go
  • Bo Kaspers Orkester – Allt ljus på mig
  • Frank Sinatra – The best is yet to come
  • Imperiet – Var e vargen
  • Lou Reed – Perfect day
  • Beatles – Love me do
  • Kraftwerk – Das Model (lyssna på YouTube)
  • Louis Armstrong – We got all the time in the world
  • Kool and the gang – Celebration

Under andra året med RadioScience har vi fått stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#51 Bakterier och antibiotika – vem är ond och vem är god?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University

Övervikt, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom. Astma, allergier, och glutenintolerans. Har du någon gång undrat varför dessa fenomen blir allt vanligare? Övervikt, till exempel. 1990 var en av tio amerikaner överviktig. Numera har siffran stigit till en av tre, och en av tio är mycket överviktig. Siffror från Världshälsoorganisationen WHO visar att det är ett globalt problem och att även människor som lever i utvecklingsländer blir allt fetare. Det betyder att fet och för mycket mat inte är den enda förklaringen. Så varför blir vi allt fetare?

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, som till exempel hjälper till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. Allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Den engelska titeln av boken är "Missing Microbes"

Den engelska titeln av boken är ”Missing Microbes”

 

 

Vår praktikant Federica Santoro träffade Martin Blaser när han var på besök i Stockholm för att lansera sin bok ”Maktlös medicin” för att prata om de snälla bakterierna i våra kroppar och hur missbruket av antibiotika förstör för dem.

 

 

 

 

Det här programmet finns också på enbart engelska.

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bonafide – Sicker than I think
  • Everything but the girl – Missing
  • Madness – Our House
  • Ennio Morricone,Czech National Symphony Orchestra – The Good, the Bad and the Ugly
  • Superlux – Microbiota
  • Will and the people – Jekyll & Hyde
  • Blur – For Tomorrow
  • Jamiroquai – Emergency on Planet Earth
  • The Verve – The drugs don’t work
  • Squirel Nut Zippers – Fat cats keep getting fatter
  • Bob Dylan – The times are a-changin’
  • Bob Dylan – Blowin’ in the wind

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#50 Jonas Josefsson, miljön, jordbruket och världen

Jonas Josefsson, forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

”Ju djupare jag dyker i ämnet, desto starkare blir min övertygelse att vi som samhälle, istället för att lägga vår tilltro till teknokratiska och ekonomiska instrument, bör fokusera på den kanske redan påbörjade omställningen, mot en värld som omfamnar mer postmateriella värden.”

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser påverkat hans syn på jordbruk, forskning, miljöarbete och världen. Jonas är forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och han producerar också musik.

Jonas låtval i programmet:

  • Minneslunden – Amorea
  • William Sheller – Introit
  • Hästoperan – Naimina (Jonas egen låt)

Lyssna på Jonas egen musik på Spotify eller Soundcloud.

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

#45 RadioScience möter A Capella Science

Tim Blais från A Capella Science

Tim Blais, fysiker och musiker, sjunger om vetenskap på youtube. Bild: Tim Blais

”Art is ten percent inspiration and ninety percent perspiration. They say very similar things about science. In art there is this technical aspect – it’s so much time and effort and hard work to get to that stage where you can interpret your insight into its full beauty and potential.”

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om.

Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Det här programmet finns också på enbart engelska.

CRISPR/Cas9 - bring me a gene

CRISPR/Cas9 – bring me a gene. Bild: Tim Blais

A Capella Science finansieras genom crowdfunding och finns på youtube, spotify och sociala medier @acapellascience.

De här låtarna av A Capella Science spelar vi i programmet – länkar till youtube:

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#41 Bakteriesnack

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och Howard Hughes Medical Institute Investigator. Foto: Zachary Donnell.

“Nu funderar vi på tillämpningar inom mitt forskningsfält, så att vi antingen kan få bakterier att agera på kommando eller stoppa bakterierna från att göra saker. Och det här är brådskande problem som behöver lösas. De här fåniga självlysande bakterierna visade oss vägen till den här idén som vi aldrig hade fått om vi inte studerat dem först.”

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika – ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.

1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var ”ja”. Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.

Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.

Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur – om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?

Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

Avsnittet finns också på engelska.

IMG_2831_mod

Bonnie Bassler med vår praktikant Federica Santoro.

Bonnie Bassler är en ”all-round kommunikatör”. Förutom att prata med bakterier gillar hon att dela sin passion för forskningen med allmänheten. I ett minnesvärt TED Talk 2009fängslade hon sin publik med en berättelse om de små självlysande bakterierna som kan prata med varandra. I det här avsnittet av RadioScience, berättar hon för oss varför hon tycker så mycket om att kommunicera vetenskap. Och varför alla borde intressera sig för vetenskap!

Psssst… kommer du ihåg vårt förra avsnitt, där vi berättade om mammutens återkomst med hjälp av tekniken som kallas CRISPR? Jo förstår du, CRISPR kommer från bakterierna! Det är deras immunsystem, för att försvara sig mot sina fiender, som forskare gjort om till ett verktyg för att göra ändringar i arvsmassan. Bakterierna är verkligen fulla av överraskningar…

Lyssna på låtarna i det här avsnittet på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

Vi gjorde det här avsnittet med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och Karolinska Institutets karriärservice.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

Sommarforskarna 2016

Det bästa sommarjobbet kan man utöva lite var som helst. Ännu bättre: det går att lyssna var som helst! Foto: Natalie von der Lehr

Det går bra att spela in, redigera, och framförallt lyssna var som helst.
Foto: Natalie von der Lehr

Vi på RadioScience har världens bästa sommarjobb. Tycker vi i alla fall. Sommar betyder nämligen att serien Sommarforskarna är igång! I år blev det en liten senare start på grund av våra äventyr i Almedalen men det betyder bara att sommaren hos RadioScience blir lite längre.

Årets Sommarforskare i RadioScience:

  • Anna Rising, docent i translationell medicin, Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här
  • David Sumpter, professor i matematik, Uppsala universitet – lyssna på svenska eller engelska
  • Anna Dimberg, cancerforskare, Uppsala universitet – lyssna här
  • Bo Åkerström, professor i medicinsk kemi, Lunds universitet – lyssna här
  • Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet – lyssna här
  • Matti Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet – lyssna här
  • Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, Umeå universitet – lyssna här
  • Olle Terenius, forskare vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet – lyssna här

Våra sommarforskare väljer själva musiken som är med i programmen. Vi uppdaterar kontinuerligt listan på Spotify.

Serien Sommarforskarna produceras i samarbete med forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift