#43 Vargkramar och värderingar

IMG_1991

Varg (uppstoppad). Foto: Lisa Beste

Jag har en kompis från Baskien, han var forskare i Tromsö och han frågade hur många vargar de har i Norge. ”40”, svarade de. ”40 000!!! Jäklar vad mycket varg ni har!!!” ”Ehh, nej 40”, ”Vaddå 40?”, ”40 stycken” – Emil V. Nilsson

Olika värderingar och olika syn på människans och djurens rättigheter gör att det finns en konflikt om vargar som inte löser sig. RadioScience har träffat Emil V. Nilsson i Naturpoddens studio och snackat om dessa rovdjur. Han undrar varför man jagar varg fast arten är rödlistad.
Grimsö forskningsstation forskar Camilla Wikenros och Håkan Sand om vargarnas liv. RadioScience åkte dit och fick bland annat veta att i vargdebatten försöker folk vinkla vargforskarnas resultat till att passa in i just sin egen syn på saker och ting.

Lisa Beste träffade med Camilla Vikenros och Håkan Sand på Grimsö forskningsstation.

Lisa Beste med vargforskarna Camilla Wikenros och Håkan Sand på Grimsö forskningsstation. Foto: Anna Lundmark

Lyssna via Libsyn!
Lyssna via iTunes!

Natalie och RadioScience praktikant Federica har kollat vad som skrivs om vargar i Tyskland och Italien. Lyssna på vårt lilla extraprogram om vargar, via Libsyn eller iTunes!

Låtlistan i programmet – lyssna på Spotify:

Vargkramar och värderingar

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham and the Pharoahs – Li’l Red Riding Hood
  • Blitzen Trapper – Furr
  • Imperiet – Var e vargen?
  • Orup – Jag blir hellre jagad av vargar

Extraprogrammet:

  • Sam the Sham and the Pharoahs – Li’l Red Riding Hood
  • Duran Duran – Hungry like the wolf
  • The Cult – She sells sanctuary (Howling mix)

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#42 Chit-chatting with bacteria

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor in molecular biology at Princeton University and Howard Hughes Medical Institute Investigator. Photo: Zachary Donnell.

“A big arm of my field now is to think about applications, so that we can either make bacteria do things on demand or stop bacteria from doing things on demand. And those are urgent problems that need solving. So this goofy bioluminescent bacteria led the way to us having this idea that we could never have had, if that bioluminescent bacteria hadn’t been studied.”

Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us.

In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer, she soon found out, was yes – including all the nasty bacteria that cause disease. Today, Bonnie Bassler is a professor in molecular biology at Princeton University and an authority in the field of bacterial communication.

Her findings, that all bacteria can talk, revolutionized the way we think of bacteria and opened the doors to important medical and industrial applications.

But the discovery of bacterial communication has given us much more than new drugs. It has shown us how bacteria live in the real world and forced us to reconsider our own human nature – if bacteria are talking, social beings too, how different are we from them after all?

Prick your ears up and follow RadioScience on an exciting tour of the bacterial world and its chatty multilingual inhabitants – after which, we promise, you will never call bacteria boring again!

This episode is also available in Swedish.

IMG_2831_mod

After the interview, Bonnie Bassler poses with our intern Federica Santoro.

Bonnie Bassler is an all-round communicator. Not only does she like to talk to bacteria, she is also passionate about sharing her research with the public. In a memorable TED Talk in 2009, she captivated her audience with the tale of the tiny glow-in-the-dark bacterium that changed microbiology forever. In this episode of RadioScience, she tells us why she loves to engage in science communication. And why everyone should take an interest in science – don’t miss it!

Psssst… Remember our previous episode, where we told you about reviving mammoths with the help of a technology called CRISPR? Well, CRISPR is another wonderful product of bacteria! It is the immune system bacteria use to defend themselves from their enemies, now converted into a powerful gene-editing tool. Bacteria are truly full of wonders…

Listen to this episode’s playlist on Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

This episode was produced with support from the Swedish Research Council Formas, the Swedish Association for Professional Scientists Naturvetarna and Karolinska Institutet’s Career Service.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#41 Bakteriesnack

BonnieBassler-2

Bonnie Bassler, professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och Howard Hughes Medical Institute Investigator. Foto: Zachary Donnell.

“Nu funderar vi på tillämpningar inom mitt forskningsfält, så att vi antingen kan få bakterier att agera på kommando eller stoppa bakterierna från att göra saker. Och det här är brådskande problem som behöver lösas. De här fåniga självlysande bakterierna visade oss vägen till den här idén som vi aldrig hade fått om vi inte studerat dem först.”

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika – ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.

1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var ”ja”. Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.

Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.

Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur – om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?

Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!

Avsnittet finns också på engelska.

IMG_2831_mod

Bonnie Bassler med vår praktikant Federica Santoro.

Bonnie Bassler är en ”all-round kommunikatör”. Förutom att prata med bakterier gillar hon att dela sin passion för forskningen med allmänheten. I ett minnesvärt TED Talk 2009fängslade hon sin publik med en berättelse om de små självlysande bakterierna som kan prata med varandra. I det här avsnittet av RadioScience, berättar hon för oss varför hon tycker så mycket om att kommunicera vetenskap. Och varför alla borde intressera sig för vetenskap!

Psssst… kommer du ihåg vårt förra avsnitt, där vi berättade om mammutens återkomst med hjälp av tekniken som kallas CRISPR? Jo förstår du, CRISPR kommer från bakterierna! Det är deras immunsystem, för att försvara sig mot sina fiender, som forskare gjort om till ett verktyg för att göra ändringar i arvsmassan. Bakterierna är verkligen fulla av överraskningar…

Lyssna på låtarna i det här avsnittet på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • The Beatles – With a little help from my friends
  • Elvis Presley – A little less conversation
  • The Cure – Speak my language
  • Spandau Ballet – Communication
  • Led Zeppelin – Communication breakdown
  • Gospel Dream – This little light of mine
  • Manfred Mann’s Earth Band – Blinded by the light
  • Bryan Ferry – Let’s stick together
  • Harry Nilsson – Everybody’s talking
  • Coldplay – Talk
  • The Beatles – Come together
  • Pink Floyd – Keep talking
  • The Minions – Make ‘em laugh
  • The Minions – Another Irish drinking song

Vi gjorde det här avsnittet med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och Karolinska Institutets karriärservice.

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#40 Mammutens återkomst

 

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?  Foto: Federica Santoro

Vill du träffa en mammut på stäppen i Sibirien?                                              Foto: Federica Santoro

Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen. Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare Foto: Fri Tanke Förlag

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare                                 Foto: Fri Tanke Förlag

Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.

Vi blev lite oseriösa och vågade ställa några frågor som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

20 000 år gammal mammutbjas Bild: Torill Kornfeldt

Det finns många saker man måste studera om man verkligen vill förstå ett djur. En av dem är dess bajs. Just det här är mammutbajs, cirka 20 000 år gammalt.                                                                              Bild: Torill Kornfeldt

Torills Instagram-sida hittar du fler bilder.

mammutenhires

 

Torill har rest runt i hela världen för att träffa forskare. Resan blev till boken ”Mammutens återkomst” och i den finns mycket mer än mammutar. Läs den om du vill veta mer om hur till exempel uroxen, vandringsduvan eller den pyreneiska stenbocken kan väckas till liv igen och hur arter som är på väg att dö ut, som den trubbiga noshörningen, skulle kunna bevaras.

 

 

Musiken i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Sam the Sham & The Pharaos – Wooly Bully
  • Brothers Among Wera – Mammoth
  • John Williams – Theme from Jurassic Park
  • Evanescence – Bring me to life
  • Madonna – Frozen
  • Bee Gees – Stayin’ Alive
  • Ásgeir – Frost

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

#39 NjjiiIIIIiiiiIIn

Nej, det var inte RadioScience-katten som skrev rubriken. Det är en malariamygga!

”Det fungerade nästan som en brottsplatsundersökning. Vi kunde ta en död mygga, titta vilka bakterier den innehöll, och säga: Vad hade hänt med den här i livet?”

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Olles låtlista i programmet – lyssna på Spotify::
Toto – Africa
U2 – Where the streets have no name
Jonathan Coulton, Myrra Malmberg & Orphei Drängar – Portal 2 – Still alive

Natalie har skrivit en artikel om Olles forskning!

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

 

#37 Matti Wiking Leino och grönsaksmysteriet

Matti Viking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

Matti Wiking Leino, forskare och intendent vid Nordiska museet. Foto: Lisa Beste

”När Mor Kristins bönor och alla de andra fröerna av ärter, bönor och andra grönsaker väl samlats in uppkom naturligtvis en rad frågor. Varför hade folk sparat på de här sorterna under massor av år istället för att odla nya högförädlade produktiva grönsakssorter? Och alla de 78 ärtsorterna, var de olika eller var det samma ärter allihop?”

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna – de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Mattis låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Fläskkvartetten – Synd
  • Tom Dyson & Soren Munk – Charlie & Lola theme
  • Dionne Warwick – Do you know the way to San José?

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

#36 Mörk materia – syns inte men finns ändå

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

 

 

 

”Och det här är ju ren grundforskning det som jag håller på med, det vill säga ren nyfikenhetsdriven forskning. Vi gör det här för att vi vill förstå vår omvärld, universum och den värld vi lever i.”

 

 

 

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av Sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största – universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Sky Guide som Joakim tipsar om i podden hittar du här via iTunes eller här via Google Play.

Joakims låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • David Bowie – Space oddity
  • Amanda Jenssen – Greetings from space
  • Aurora – Half the World away
  • Miss Li – Spaceship

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

 

 

#35 Medelklasskillen från småstaden

Professor Bo Åkerström med en glasflaska på labbet. Foto: Lisa Beste
Professor Bo Åkerström. Foto: Lisa Beste

”Jag tänkte så här: när jag har hittat funktionen, kan jag själv hitta på ett nytt bättre namn som är lätt att komma ihåg, och som gör att det låter intressant.”

 

 

 

 

 

 

 

 

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. ”Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten”, sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor – i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Bo Åkerström är inte bara professor, han är frontfigur i bandet Torsson också. Läs Lisas artikel i tidningen Universitetsläraren om Bo Åkerströms liv som sångare, låtskrivare, forskare, fyrabarnsfar och företagsgrundare!

Bos låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Randy Newman – Birmingham
  • Loudon Wainwright III – Swimming song
  • Savage Rose – Dear little mother

Det här avsnittet har vi gjort med stöd från forskningsrådet Formas och fackförbundet Naturvetarna!

UtskriftUtskrift

 

#24 Möss och muskler. Och människor.

Möss som har ovanligt bra muskler blir inte påverkad av stress på samma sätt som vanliga möss. Det fick vi veta när vi besökte några forskare som studerar substanser som rör sig från blodet till hjärnan. Möss med vältränade muskler drabbas inte av depression vid stress.

Vi som gör RadioScience känner att vi mår mycket bättre om vi motionerar. Vi känner oss mindre stressade och tycker att våra hjärnor fungerar bättre. Är vi levande bevis på att kopplingen mellan musklerna och hjärnan, balansen mellan kropp och själ, fungerar likadant hos människor som hos möss?

Häng med oss till Karolinska Institutet och hör Jorge Ruas och Mia Lindskog berätta om sina rön om hur muskler och hjärna samarbetar.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Du vet väl att vi har gjort ett till program om löpning? #16 Born to Run

Låtlista i programmet – lyssna på Spotify:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Helen Shapiro – Walking back to happiness
  • Cheryl Crow – If it makes you happy
  • Bobby McFerrin – Don’t worry be happy
  • Icona Pop – I love it
  • Jagwar Ma – Exercise
  • Pharell Williams – Happy

Det här avsnittet har vi gjort i samarbete med forskningsrådet Formas, fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice. Tack!

UtskriftUtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)

 

#16 Born to Run

Professor Lieberman säger att människor är som gjorda för att springa långa distanser. Att vi utvecklat förmågan att springa långt när vi fångade byten, innan vi hade tekniken att jaga djur på avstånd. Nu för tiden springer människor också långa sträckor. Det längsta loppet i Sverige är Trans Scania, 246 km långt. Göteborgsvarvet är det största loppet i världen i sin kategori, en halvmara med 64,000 löpare. RadioScience har pratat med Daniel Lieberman, professor i människans evolutionsbiologi vid Harvarduniversitetet. I det här avsnittet berättar han om hur människan utvecklat korta tår, långa hälsenor och andra fysiska egenskaper som gör oss bra på att springa långa sträckor i värme. Det faktum att vi är tvåbenta gör oss däremot till mediokra sprintlöpare i jämförelse med djur. Varför springer professor Lieberman? För honom är det socialt och kul. Han föreställer sig att människorna för miljoner år sedan också sprang och småpratade med varandra, när de var ute på jakt.

Lyssna via Libsyn!

Lyssna via iTunes!

Låtlista i programmet:

  • Thomas Dolby – She blinded me with science
  • Bruce Springstein – Born to run
  • Dido – Hunter
  • The Proclaimers – I’m gonna be (500 miles)
  • The Fray – Run for your life
  • Sir-Mix-A-Lot – Baby got back
  • The Spencer Davis Group – Keep on running

Lyssna på alla låtar på Spotify

Vi gjorde programmet i samarbete med fackförbundet Naturvetarna och KI Karriärservice!

UtskriftKI_career_service_logo_web_RGB (2)